Idag blev jag tagen av polisen, fast det gick bra. Jag slutade rätt tidigt, så efter jobbet tänkte jag att jag skulle passa på att fira min första lön, som jag fick igår, genom att göra mig av med en del utav den! Jag tog en promenad på vägen in mot centrum. Jag kom till ett charmigt område som jag blev nyfiken på, så jag svängde in på en sidogata.

Området var rätt fattigt, med folk verkade glada och log snällt när man hälsade.
Jag hittade en affär där man sålde traditionell kinesisk medicin. Det fanns massor av påsar med torkade växter och rötter, och även en glasdisk med torkade spindlar, ödlor och en sköldpadda. I en speciell glasdisk fanns små plastpåsar med malet drakben. Självklart förstod jag att det inte var riktiga drakben, eftersom det inte finns drakar. Däremot såg jag en kinesisk kund köpa en påse för nästan hundra kronor. Butikens ägare verkade försöka förklara fördelarna med drakben, genom att spänna muskler och peka på sin hud. Jag antar att man blir stark och vacker av det. Kanske har det lite placeboeffekt? Ägaren var väldigt ivrig att övertyga mig, och plötsligt hade han hämtat en kopp varmt vatten, och hällde i en liten sked, typ som ett kryddmått, av drakbenspulvret i vattnet. Sedan stoppade han i en torkad blomma, som jag antar var någon slags te, och visade med kroppspråk att det var för doftens skull. Jag förskte stoppa honom, men han var ivrig att få bjuda mig. Det smakade faktiskt inte så mycket, typ som lite grynigt te. Med lätta kväljningar tackade jag för mig och fick lite dåligt samvete när jag inte köpte någonting av honom trots hans "generositet". Kanske var det drakbenen som gav mig styrkan att säga nej?

Jag vandrade vidare mot centrum och hittade en affär som sålde skolmaterial. Eftersom att kinesiskan är svår har jag bestämt mig för att köpa en elektronisk ordbok. De är rätt vanliga här, ser ut unefär som miniräknare, och översätter snabbt ord eller meningar. Mycket smidigare än att slå upp ord efter ord i ett lexikon. Jag hittade en som verkade bra för ungefär 450 kr. Eftersom jag får betalt kontant drog jag fram en bunt sedlar och betalade med. Men när personalen tog emot sedlarna visade det sig att tre av dem var falska! Jag tyckte det verkade konstigt att skolan skulle ge mig falska sedlar, så jag insisterade på att betala med dem. En kvinna i personalen såg lite irriterad ut, och gick ut ur affären. Det visade sig att det låg en polisstation precis bredvid (här ser man små polisstationer i vartannat gatuhörn -det finns till och med en i parken där jag bor!), och hon hade helt enkelt gått och hämtat en polis! Johanna berättade sedan att man är skyldig enligt lag att anmäla falska sedlar, så jag antar att det var därför. Polisen tittade på de stulna sedlarna, och bad om mitt pass. Jag försökte förklara att jag inte hade det med mig, hans engelska verkade sträcka sig till "hello", och "passport", så det blev med teckenspråk. Jag fick följa med till polisstationen. Jag ringde Johanna och bad henne prata med polisen. Tydligen kunde de inte släppa mig eftersom jag inte hade passet med mig, och plötsligt verkade det ha blivit en fråga om huruvida jag kunde bevisa att jag var registrerad och hade ett giltigt visum eller inte. Det slutade med att Johanna fick gå in i min lägenhet med sina extranycklar, hämta mitt pass, och komma till polisstationen. Halvtimmen jag väntade spenderade jag med att försöka prata med poliserna där. De verkade trevliga men ingen pratade engelska, så det blev inte mycket sagt. Intrycket av att Kina är ett säkert land förstärks varje gång jag har någon slags kontakt med polisen -de verkar ha alldeles för lite att göra. När Johanna kom och visade att alla papper var i ordning fick jag snart gå. Jag följde med Johanna tillbaks hem igen. I morgon ska vi titta noga på mina pengar och jag ska få nya sedlar av skolan.

Nu ska jag steka lite ägg och tomater, jag tror det blir en tidig kväll ikväll.