Idag skrev Johanna en lapp till mig där det stod något i stil med "hej, vart ligger posten?", eller det var i all fall vad hon påstod. Jag hoppade på bussen in till centrum och visade min lapp för en tjej i en butik. Det fungerade, jag fick en riktning att gå i och hittade snart posten. Paketet jag skulle hämta visade sig vara från Nils. Jag var sugen på att åka raka vägen hem och öppna det, men tänkte att det var lika bra att passa på att bekanta sig lite med stadens centrum i dagsljus och bestämde mig för att ta en promenad på torget. De flesta affärer hade inte öppnat än, och de tvar rätt lite folk ute. Men det stod två killar med ballonger och gjorde reklam för något. Den ena stoppade mig, pratade kinesiska, smällde en ballong och gav mig en lapp som fanns inuti. Jag kunde inte läsa vad det stod, men han såg glad ut och tog mig till ett ställe i närheten. Trots att jag upprepade "jag förstår inte" fortsatte han prata kinesiska med mig. Jag hamnade på en skönhetssalong, och lyckades hitta en tjej som pratade lite engelska. Genom att utbyta mailadresser tror jag att jag lyckades få dem att glömma att de skulle försöka sälja på mig någon behandling. Att bli bortförd av en ballongkille och hamna hos ett gäng fnittriga tjejer var inte vad jag väntat mig av dagen när jag vaknade i morse, men ändå rätt skojigt.

Jag bestämde mig för att försöka promenera hela vägen hem. Om jag följde bussen tänkte jag att jag skulle hitta, och det stämde. Det tog en dryg timme, plus lite extra tid när jag hittade en marknad eller en park som jag var tvungen att titta lite närmare på. Det blev ett bra förmiddagsäventyr, och när jag kom hem smakade det lite extra gott med den lyxiga chokladen som Nils skickat. Jag fick också en bok (The Tao of Pooh, av Benjamin Hoff) om taoismen -förklarad med hjälp av Nalle Puh. Taoismen, eller daoismen, är en kinesisk religion/filosofi som ligger rätt nära buddhismen, och som jag själv stötte på under nyårsfirandet här. Det ska bli intressant att läsa.