Yksi, kaksi, nu åker vi!!!

Äntligen är det dags. Efter två långa regniga och kalla träningsturer för dryga två veckor sen så fick jag en skada i benet. Överbelastning i hälsenan och vaden. Jag kunde nästan inte gå. Naprapaten ordinerade soffsittande och tv-tittande. Inget för mig, men eftersom jag måste bli bra så hade jag inget annat val! I stället för att träna satt jag en timme om dagen och försökte lära mig finska inför resan. Intressant all försöka lära sig ett språk som är så olikt alla andra språk jag gett mig på! Det måste låtit roligt för eventuella lyssnare när jag med öppet fönster lyssnat på och repeterat fraser på finska, översatt från polska! (vi köpte finskakursen i Polen). Jag har tränat mina nyförvärvade finskakunskaper på bekanta som talar finska och dom förstår i alla fall vad jag vill säga, även om jag har svårt att förstå vad dom säger.

Bartek har inte varit lika seriös med finskan, däremot har han snart läst ut hela Kalevala!
Efter jag fått skadan så fick jag höra att jag varit en idiot som cyklat i mina vanliga gympaskor. Hårda cykelskor ska det vara för att foten inte ska behöva arbeta i onödan. Det var ju bara att pallra sig till cykelaffären och skaffa sig ett par cykelskor, och när man ändå har cykelskor så kan man ju lika gärna använda SPD-pedaler. När jag skaffat en så proffsig utrustning så ville ju Bartek också ha det. Så nu är har vi båda superskor, superpedaler, och totalutrustade cyklar.
Nu har benet läkt och i morgon sätter vi igång. Några dagar senare än planerat men huvudsaken är att vi kommer iväg! Vi har firat midsommar med picknick och jordgubbar på en ö i Mälaren och vi har senaste dagarna ätit gott i goda vänners lag och laddat inför resan! Nu är det bara att hoppas att vädergudarna vill oss väl!
Nästa gång vi skriver är vi redan på väg...