Mamma, du kan sluta läsa här om du vill har bara klippt och klistrat in mailet som jag skrev till dig, så till alla andra, detta är inte ett typiskt blogginlägg snarare ett mail från dotter till mor, så ja, detta får nog min mamma tyvärr utstå varje dag. Ska nog skriva ut och spara alla mailen som jag skickat till min kära mor under den här resan, för jag brukar oftast skriva mailet innan bloggen och då orkar jag ha med detaljer, men här börjar det.. och ja.. det är väl bara att läsa på, nu ska jag gå och snubbla på en spindel i duschen och bryta benet, en sådan bra dag har jag haft det.

"Idag så har jag haft en ganska pissig dag,
eller ganska är nog underskattat.

Det började med det eviga problemet med gymmet och att jag ännu en gång fick skanna in mina uppgifter på att jag betalat och maila det till en kille vid namn Travis, ska ringa upp honom imorgon och se så att allt har löst sig.

Sedan så var det allmänt stressigt på jobbet och Alexandra sålde dyra smycken, medans jag inte sålde någonting. TILLS en kille som jag pratat med innan kommer in och köper en ring till sin fru, min chef blir glad när hon ser den då det är samma ring som hon har och hon går för att slå in det i kassaregistret. Jag pratar samtidigt med kunden, sedan så börjar chefen slå in ringen då det är en present (varför jag inte kan göra det är en fråga) då går jag samtidigt och tar betalt med hans kort i kort maskinen och slår snabbt in vad som står i kassaregistret. När han sedan gått (och även chefen) så ser jag att hon slagit in fel pris, dvs. 130 dollar för lite. Ringer henne fort som attan och hon säger till att jag ska försöka kontakta kunden, har bara mailadressen så mailar honom snabbt (hoppas han svarar) sedan så blir det brått då fler och fler kunder kommer in och berget av saker att göra (med bara 50 minuter kvar) växer. Det slutar med att jag får stanna kvar 25 minuter extra (inga problem) men jag ska inte skicka iväg rapporterna då felet som blev måste rättas av Christina (mellanchefen) imorgon, så gör klart alla rapporterna (förhoppningsvis) plockar undan alla 18cts och alla klockor, lägger in alla nya kunder i databasen, fixar repairsmappen och tillslut så kan jag stänga.
Men jag är jätteoroligt, tänk om han inte kontaktar oss eller betalar de resterande 130 dollarna? Det betyder att det går från min lön, eftersom det var jag som sålde honom smycket, vilket är ganska svidande.

Men det tar inte slut där, för Cathy har smsat mig och frågat om jag vill gå på after work med henne, självklart tänker jag, det behöver jag. Hon säger att hon kommer snart, sen att hon inte kan lämna jobbet förrän om 45 minuter. Så jag väntar.. och väntar och väntar.. tillslut så smsar hon att hon lämnar baren, dvs. att hon börjat dricka utan mig, och tillslut så ses vi 1 timmer och 20 mintuer senare, då har jag alltså stått ute i jobbkläderna minus kavaj i blåst och kyla i 1 timme o 20 minuter. Sätter oss på bussen mot Paddington där hon bor, kliver av bussen och jag kommer ihåg att jag har glömt mitt ID, får hoppa på bussen igen (samma buss med samma jä#vla busschaufför) och då har självklart busschauffören "glömt" att jag varit på bussen, som jag alltså klev av, framme vid honom 20 sekunder innan, och så får jag betala allt igen, En bussresa till senare, och en 15 minuters promenad så sitter jag hemma under täcket och är otroligt glad om inte en satellit faller ner för skyn och träffar mig i skallen innan jag har somnat för dagen.

Detta var helt klart en skit dag. "

Hoppas det roade er, för det roade mamma, och det är skönt, det är därför jag skriver, så skratta på, imorgon så skrattar jag förhoppningsvis åt allting också.