Profile
Blog
Photos
Videos
Granslost.
folk sitter pa gatan och skalar gronsaker. dem ater och pratar samtidigt. kvinnor diskar i bajor pa gatan och haller ut smutsvattnet pa trottoaren. man skar i plat med asfalten som underlag. fok beter sig som att dem vore pa landet, som att det inte ar en storstad, till och med en huvudstad, som vi befinner oss i. har gor manniskor allt sjalva, det ar som sma fabriker, varje liten speceriaffar ar sin egen fabrik, sin egen leverantor, sin egen producent av av allt det som behovs for att driva verksamheten framat. kvinnor kor sin agronsaker till sin lilla flack och lastar av.
gatorna ar sa levande har, inte bara transportstrackor fran punkt a till punkt b utan sma universum utspelas overallt, langst med trottoarerna och i varje gatuhorn. pa kvallen blir trottaren uteservering. och det behovs inte alltid lokaler for att kunna bedriva versamhet. har kan du kopa dig en sax och spegel, en hylla och en kam sa ar du frisor. bara du hittar ett trad att hanga spegeln vid eller ett plank att anvanda dig av. allt ar allt, hela tiden.
vissa butiker och matbutiker ocksa ar bostader. och man jobbar med sin familj. Tho (som igar fick sitt namn stavat Ta) jobbar med sin bror och har sin kusin som chef. kvinnor osm jobbar gar efter sina barn for att mata dem; som att familjen och arbetsplatsen ar ett och samma, de smalter ihop.
staden lamnar dig aldrig. det ar inte du och staden utan du ar staden och staden ar du.bullret fran trafiken och sotet letar sig in i varje cell. oljudet fran flaktarna inamhus lamnar dig aldrig at tystnaden.
folk kor mot rott. folk kor som att det inte spelar nagon roll om dem ar levande eller doda. dem kor langsamt i situationer som skulle fa gatafikanter hemma i sverige att rappa pa.
i smastaderna jag varit ochlangsmed landsvagarna har det inte funnits nagon grans mellan vatten och land. ett tunt skikt av vatten hade lagt sig over det som en gang var oppen yta, en spgel upp mot himlen. som att himel och jord, hav och land mottes just dar, i den spegelbilden. och risfalten, falt som jag trodde man gravde vattengravar for att fa bort vattnet fran ar takta va vatten. folk vadar i vatten upp till nacken for att kunna jobba, dem duchar i regnvatten. gatorna var oversvammade och dar sjon eller havet en gang borde tagit slut, dar fortsatte bara vattnet alldels obekymrat, som att det som var manniskans land inte alls var nagot att halla som vart eget, var egen fasta, trygga zon.
och djur fanns overallt, tuppar och honor sprang runt overallt, bede pa landet och i stader. och grisar och kossor pa de konstigaste stallen, man har djuren i sin tradgard. som att deras betesmark inte alls ar nagot vi inte ar inblandade i, all trampar samma mark. och Tho har en fagel springandes los pa golvet har i gasthuset.
jag larde honom hur man anvander facebook idag. och det ar bara har som jag kan hitta skillnader. endast i fragan om vast och resten av varlden, i fragan om rik eller fattig, kan jag se granser. i kopcentret bar butiksbitradena speciella arbetsklader, helst plotsligt var de manniskor jag sag inte lika levande utan kopior av varandra. i ett av varldens fem kammuniststater finns exklusiva markesvaror det ens inte gar att hitta i butiker i sverige. har finns fladigare bostadsomraden an vad jag nansin sett med mina egna ogon. fattig och rik lever sida vid sida, men blandas aldrig ihop.
akte namligen til ett shopping center idag for att kolla klader. efter en stund fick jag nog, bokade biobiljett till kvallen och fortsatte min dag. alla museeum ar stangda pa mandagar, vilket jag helt glomt bort, sa jag akte runt med en motorbike istallet. i 2.5 timmar. forst bad jag honom att han bara skulle kora en anna stracka an den vi tog till det museet jag ville till (aom alltsa var stangt). under den vagen sag jag sa mycket spannande, sa jag ville fortsatta. imorgon, tankte jag. imorgon ska jag be nagon kora mig runt hela stan och kora in pa smagator. men sa kom jag pa, att jagju har en chauffor just har, just nu! spontanitet ar inte min basta sidamen jag fragade honom om han bar kunde kora runt. och det gjorde han. jag sag parken dar tonvis brudpar tar sina broloppsfoton, sag Leinin sta ataty framfor sin egen park och i sin tur en skejtare som akte runt pa marken framfor honom, sag den stortade b52:an pa en bakgata dar planet var som i en liten sjo med bro over. sag rikemansomraden och tempel. och jag bad honom stanna, det tog tid att vaga, att vaga slappa taget, lita pa nagon och desutom besvara nagon. men antligen fick jag ut det jag ville, det blev en upplevelse, struntade i att bry mig, gick bortanfor gamla granser, blev granslos jag med.
- comments