Profile
Blog
Photos
Videos
Hanoi. Vasterlandsk kommunism.
ingen annanstans som jag besokt pa denna resan har varit sa vasterlandskt influerad! antar att det var denna del som USA styrde over. har finns cafeer, folk dricker kaffe, Nokia ar skrivit i gatusten i trottoaren, dem sajer plattskarmar och franska markesvaskor. och glassbarer. det ar verkligen skillnad mellan nord och sydvietnam. och dar emellan var det sma pitoreska landsbyggdsstader, snacka om omvaxling och spannvidd! det ar ett fint land och finare blev det da jag antligen fick lamna gruppen i morse. klockan 06.00 satte dem sig pa en 15-timmars buss till Laos. jag horde hur dem smallde i dorrarna pa hotellet dar vi var och jag fick den lyckliga kanlsan av att vara en av fa som hade sovmorgon. jag och Sara har delat rum under hela resan och det har varit jattebra, hon ar ocksa kvar har i hanoi och kl 20 ikvall (nu ar hon 19) ska vi ata middag. hon hade bokat ett annat hotell, men nar hon kom dit fick hon reda pa att det inte existerade langre! sa om ringde mig och fragade var jag bodee och nu bor hon pa samma gata, men pa ett lite finare hotell. ;) jag bor pa ett stalle som Lonely Planet tipasade om, kostar 10 dollar natten och jag gillar det. ligger pa en liten charmig gata ca 10 min fran hotellet som jag var pa med gruppen men det var dyrare sa klart, sa jag bytte. det forsta jag gjorde i morse var att leta efter att nytt stalle och det kandes alldeles underbart att fa ta for mig nagot eget. trots att jag inte bor sa langt fran det gamla hotellet ar det minst ett universum bort fran den gruppen. som ni kanske forstar sa gillade jag inte att vara med dem.
och hanoi har forandrats ocksa. om folk i forgar drog i mina klader, tog tag i mig och aldrig slutade gapa om motorbike! sa ar dem ratt laid back nu. jag hittar min vag ocksa, och det ar fantastiskt, med tanke pa att Lonely Planet skriver att gatorna byter namn hipp som happ och beskrev allt som ett enda stort kaos. lita pa dig sjalv, mer an nagot annat, skulle jag vilja saga. nar jag var med gruppen var det bara en massa stress och jag kunde liksom inte uppfatta var jag var. kandes som att jag hade noll orienterinsformaga men det har jag inte alls for om jag klarar av att ga runt i de gamla kvarteren har i hanoi, da ar den inte samre an nagon annans. och Lonely Planet skriver att saker ar billigare an vad dem ar och att plaster ar pa ett specifikt satt. som att det kommer vara precis likadant for alla som reser runt. det stammer inte, men gjorde att jag holl mig till deras uppfattning och valde att inte ga utanfor deras uppfattning om hur saker och ting ar. det kanns lite ruttet, blev liskom sur pa Lonely planet idag, arligt talat sa ar det bibeln har men allt ar inte sant. sa resetips nummer ett, lita pa dig sjalv. vilket jag gjorde da jag tog just motorbike! och cyklo i morse for att kolla runt pa olika hotell. forut har jag helt enkelt inte vagat eftersom jag inte ville bli lurad pa pengar eller kord nan stans dar jag inte kan komma til hotellet igen men nu gjorde jag det, just for att jag litade pa mig sjalv. om jag inte vet var jag ar sa skulle jag fixa det att komma tillbaka. och det kandes sa javla skont.
tycker det finns mycket har att gora, temple of litterature, bio, museum over vietnams olika etniciteter, en sjo ligge rmitt i centrum dar folk star och gor thai chi pa morgonen, ho chin mins museum, kvinnohistoriskt museum och Hanoi hilton, dar john McCain som var republikanernas presidentkandidat mot BArack Obama satt som krigsfange under vietnamkriget. och idag var jag pa teater med vattendockor, det var jattebra faktiskt! alla som gillar teater skulle gilla det.
antligen kanns det som semester! ser fram emot att komma hem, i alla fall de forsta dagarna, ha ha! men dett ar gott det ocksa.
igar sov jag hela dagen, ok gick ut for frukost och lunch men jag behovse sova bort forkylningen och antligen kanns det battre. och sa far jag val beratta att jag fick 70 insekts- och myggbett i Siem Reap i Kambodja sista kvallen da jag gjomde myggsprayen. och det har kliat. kliat anda in i ryggmargen, och jag har lyckas med konststycket att faktiskt kila sa hort att jag gned bort hud pa framsidan av vanster smalben. sa all skit kom samtidigt, forkylning och en massa sar och intensivt resande, sa darfor ar jag glad nu. ingen stress, kan gora llt i egen takt och sa ar jag frisk. trodde jag skulle do av malaria ju! men jag lever fortfarande. ;) mer som jag inte berattat?? tjha, ramlade med den motorbike (moped) som jag hyrde och korde ivag sjalv med i Hoi an. men jag lever!! men skarrad blev jag. ok, bara 20 meter kvar till stallet dar jag hyrde mopeden trodde jag at jag kort for langt och skulle vanda tillbaka. stannar vid vagkanten, vantar pa att det blir fritt pa vagen for att gora en u-svang. vilket jag gor. vad som hander ar att jag gasar for mycket och maste bromsa for att inte kora upp pa trottoaren och in i massa klader som hanger dar, men detta ar just det konststycke jag inte lyckas med. jag vet inte varfor, jag antar att jag var trott for jag markte att minkoncentration borjade bli lite samre bara en liten stund innan. (hade varit ute och kort i ca 1.5 timme och jag var hungrig.) sa, puckad som jag ar gasar jag val mer och slirar och valter sa vanster armbage tar i marken och mopeden hamnar over vanster ben. men!! allt jag har ar ett skramsar pa armbagen, inte mer an en tumnagel stort. inga smartor i benet, inte ens blamarken. och det var ju inte fort! det var somatt mopeden la sig ner pa marken. och jag ocksa. jag och mopeden. :) folk runt om kring var valdigt hjalpsamma och snalla pa ett satt jag uppfattar som mer respekterande och vanligt an det bemotande jag nog skulle fatt hemma. jag var liksom ingen dum vasterlanning. aven om jag sjlav kande mig san! men jag tror det ar ungefar just har jag far min forkylning, for nasta dag var jag verkligen inte bra. och det beror juinte bara pa olyckan utan nattag, bad och svinkall air condition. men jag blev nog sa skarrad att nat bara slappte. det varsta (naja) hande och jag kunde inte gora sa mycket mer. jag vet inte, men jag vantade pa att fa ordentlig somn eftre det, vilket liksom aldrig kom da nattag innebar att man inte kan lagga sig da man vill och aven om det gungar sa dar harligt sa gor det en ratt mor.
just det, det ar val Hue som vi var i den 22:e som jag inte berattat om. kom dit med buss, tog ca 4 timmar fran Hoi An.pa vagen passerade vi en passage dar man aker langs med branta bergsvaggar och har magisk utsikt over havet. tank dig de gronaste bergsluttningar du vet och topas (om topas ar blagron)fargat hav allt inneslutet i en gigantsik vik, och allt pa hog hojd, sa forstar du. tror jag skrev nangang att varlden ar sig lik var man an kommer men just dar ar det inte sant for ett ogonblick. vi var till och med sa hogt upp att lufttrycket forandrades. aeller vad det nu ar som forandras, det slog i alla fall lock for oronen for mig. vilketinte gjorde det lattare att konverseramed mumlande engelskman da jag redan var forkyld, gha! :( men vackert var det och harligt. hade vantat pa den upplevelsen och aven om inget ar som man forvantar sig, sa var det fint. och turistigt. forsaljare kom springandes mot bussen da vi inte ens klivit av annu och stog i dorroppningen da dorren oppnades. you buy someting! water! you buy from me! NEJ FOR HELEVETE. synd att dem inte kan svenska. eller att dom inte kan lasa tankar. fast det kanske inte skulle vara sa bra. men det finns granser. att dem ar sa patrangande gor det svart att respektera dem och att en kvinna papekade att jag har ett hal i mina byxor pa insidan laret med hjalp av en ful min gjorde ju inte att jag fick storre koplust, precis.
nar det kommer till att vara patrangande tycker jag att hanoi i gar var det varsta jag upplevt da en kvinna drog i min trojarm och en man tog ett riktigt hart tag om min arm da vi var ute och gick bara for att jag tog ett kort och han ville att jag skulle ta ett till pa honom(sa jag skulle betala sen). och alla rop om motorbike! och det eviga tjatandet trots att man sager nej... igar var forsta gangen jag kande mig svensk och pa allvar funderade pa om det anda inte finns nat som kan likna god sed, pa ett unviersellt plan, ett beteende dar folk kanner sig respekterade och dar det finns en underforstadd grans. sjalvklart finns det det. dem behover pengarna. men det gor jag ocksa. men det darmen att vara svensk, jag langtade sa efter att fa ga ner for avenyn och inte behova trangas med folk. och, foresten, hur fachinerande ar det inte att klockan 9 en lordagmorgon ar det inte en kotte pa Goteborgs storsta gata? skulle aldrig handa har. vi ar 9 miljoner i sverige pa en yta storre an vietnams. har ar dem mer an 80 miljoner. helt galet. undrar hur det paverkar folks uppfattning om integritet och granser. for jag ar tursit, sjalvklart drar dom i mig, men, pa rikigt liksom. hur paverkar det oss? naja. ar i all fall glad for attjag ar svensk. och det ar en lyx. aterigen, det ar verkligen en lyx. men pytteliten befolkning och redigt tilltagna fackliga avtal har vi lyxats skapa en gigantisk rikedom, har utrymme fin natur, lugn och tyrgghet. s***, vad grymt det ar! det ar sa coolt att jamfora sant har, har i veitnam ar att nastan tvartom kanns det som.
inte for att det finns nagon slum, det har jag inte riktigt sett nagon men det ar en enpartistat da inte manga ar medelmmar i partiet langre och yttrandefrihet respekteras inte. det ar politiska budskap pa gatorna och dett verkar som att staten bara sitter pa makten men inte bryr sig om sitt folk det minsta. om det ska forestalla ett kommunistiskt land dar folket ar i centrum, varfor tar man inte tag i sa enkla projekt som att skapa ordning i traffiken sa folk inte dor? varfor skapar men inte battre avloppssystem sa gatorna inte blir oversvammade vid regn och sa sjukdomar inte sprids lika latt? varfor hanger det tonvis av elledningar i ett enda stort trassel, och jag menar verkligen trassel, over gatorna? nar det blir stromavbrott, hur fan ska dem veta var problemet sitter? nar det regnar, hur livsfarligt ar det inte? denna lat-ga attityd har sanneligen sin charm men da makten innehas av en regering som inte later befolkningen rosta pa nagot annat kan jag inte gora annat an att se pa det med onda ogon. och hur skevt ar detinte att balsamera en dod mans kropp och lata honom ligga for allman beskadan i 40-50 ar? vietnameserna ar sanneligen inte dumma, det kanns som attdetta ar ett stolt folk och dem har en fantastisk overlevnadsformaga, uppfinningsrikedom och en slughet som hjalpt dem genom historien, men nu da? vad ska dom gora nu? jag vet egentligen inte om det ar sa illa stallt med vietnam men det sticker i ogonen pa mig att det ar en enpartistat. (jag tror i alla fall det ar det!!! herre gud, jag kan ha fel nu).
naja. och sa kommer regnet snart, tydligen. senast sondag och da skulle det regna sa mycket att det blir oversvamning och att flygplatsen skulle stangas i sa fall. va far val se, ha ha!
nu middag.
kram
ps. kanske ar det forkladd kommunism. vet ej.
- comments