Profile
Blog
Photos
Videos
Paraty var en trevlig liten by vid kusten. Här spenderade vi två dagar och bodde på ett B&B ägt av Carlos.
När vi stod på busstationen i Paraty kände vi oss lite vilsna. Då kom en obehaglig man (det var något konstigt med ögonen) fram och ville att vi skulle bo på hans hostel. Vi tackade nej och gick vidare och efter någon minut dök han upp igen bakom oss och frågade igen. Som tur var mötte vi Carlos som erbjöd oss ett billigt rum. Vi var dock lite skeptiska i början eftersom vi hade läst en bok om en läskig Carlos i Brasilien. Väl framme hemma hos honom visade det sig att det bara fanns ett sovrum på ett loft sedan var det ett litet vardagsrum med ett matbord och en madrass på golvet där Carlos sov när han inte sov på balkongen. I det här huset bodde alltså vi, Carlos och ett par. Killen sov på en madrass på golvet bredvid Carlos. På utsidan av huset hängde en stor flagga med Bob Marley och inomhus var allt i Reaggestil.
Turligt nog p****de vi in carlos 35 årsdag och det var fest i huset, mitt i partyt öppnades dörren från toan, ut kommer en man vi känner igen och malin utbrister: "Det är tågstationen-mannen" (han den obehagliga). Det blir lite småstelt men partyt är snart igång igen!
På morgonen serverades vi en av resans bästa frukostar till härlig reagge musik! Carlos själv hade lite konstiga frukost vanor: Han började med att sätta på TV:n, antingen med animerade filmer på ljudlös eller reaggekonserter, som sedan stod på hela dagen. Sedan kunde han dricka kokosmjölk direkt från kokosnöten eller röka på. Han gillade också att dansa runt i huset och hade några härliga moves!
I Paraty spenderade vi tiden med att vandra runt i den mysiga byn, ta en brigadero (chokladsak som är typisk från brasilien) från bakelsevagnen och njöt av en fruktdrink på stranden. Ett dopp i havet blev det också!
När vi bestämde oss för att åka vidare, gick vi för att köpa en biljett på busstationen då dök självklart tågstation-mannen upp och skulle prata. Den dagen var han riktigt bakis och ännu mer obehaglig för att ögonen inte hängde med.
En annan person vi blev "tjenis" med i Paraty var "dörröppnar-mannen", som alltid dök upp från ingenstans när vi skulle öppna våran dörr till Carlos. Vi hade lite problem med dörren, och vi lärde oss aldrig att öppna den då den mannen alltid fanns där för oss. Han var dock väldigt fåordig men härlig och hjälpsam ändå!
på grund av att vädret inte var jättebra ändrade vi våra planer lite och åkte mot Rio de Janeiro. Där vi nu är!
- comments