De sista dagarna på Koh Chang och Lonely Beach umgicks vi med Jennys jobbarkompis Elin från Norge, och hennes kompis Malin. Det blev ytterligare lite fest, sol och bad och även en liten filmkväll den sista dagen. Att lämna ön kändes lite vemodigt, vi hade börjat känna oss som hemma där och skulle gärna stannat kvar längre.

Men nu skulle den långa, långa resan till Vietnam börja. Vi delade upp turen i två delar och åkte först till Sihanoukville i Kambodja. När vi skulle över gränsen fanns det många kambodjaner på plats som ville ta betalt för både det ena och det andra. Vi hade inte så mycket att säga till om, så det var bara att göra som de sa. Först sprang några killar iväg med våra väskor och bar dem över gränsen, ungefär 50meter. Sedan ville "doktorn" göra en hälsokontroll på oss, vilket innebar en laserpistol mot pannan för att kolla tempen. Det tog ungefär en sekund och han kollade inte ens på resultatet. Killen som hjälpte oss med visum i passen ville också ha betalt, även fast det redan var inräknat i priset på vår biljett. Vi fick även betala transport från gränsen till busstationen, vilket vi även det redan betalt för. Men som alla andra gånger är det bara att le och se glad ut.

Vi spenderade sedan natten i Sihanoukville tillsammans med en kackerlacka, för att morgonen efter åka vidare till Ho Chi Minh. Bussen dit var minst sagt speciell. De hade tagit bort hälften av alla säten så att det blev som ett dansgolv längst bak. Resan tog elva timmar och att komma över gränsen gick förvånansvärt smidigt. Vi hade förberett oss på att få argumentera om att vi inte behövde något visum om vi stannar i mindre än femton dagar. Men det var inga problem och vi behövde inte ens visa hembiljetten.

I Ho Chi Minh stannade vi i två nätter, vilket kändes fullt tillräckligt. En riktigt hektiskt och lortig stad och vi fick en liten chock över trafiken och deras speciella system att korsa gatan. Bilar och mopeder stannar inte för dig, utan det är bara att ta det lugnt när man ska gå över och hoppas på det bästa.

Vår andra dag i staden besökte vi Cu Chi tunnlarna från Vietnamkriget. Det var tunnlar på totalt 25mil som vietnameserna bodde och gömde sig i. Ganska ofattbart med tanke på hur små de var och hur varmt det var där inne. Vi fick pröva att gå i en tunnel och fick cellskräck redan efter 20 meter. Vi fick även se många av deras fällor och gömda ingångar till tunnlarna. Det var helt klart värt ett besök.

På vägen hem stannade vi till vid en hantverkstad där man fick se hur de tillverkade tavlor och andra konstnärliga föremål. Många fina saker att titta på men lite för dyrt för våra plånböcker.

Sista dagen innan vi skulle åka vidare mot Nha Trang, gick vi på Ben Tham som är en känd marknad i Ho Chi Minh. Ganska likt alla andra marknader vi varit på, men det är lite svårare att pruta med vietnameser än med thailändare. På kvällen gick vi på nattbussen, där vi fick en varsin sovplats med filt och kudde. Fick väl ingen vidare skönhetssöms den natten precis, det kändes som att vi åkte på en skogsväg i 100 km/h. Med andra ord på en väldigt guppig väg och vi var nära att trilla ur sängen flera gånger.

Nu har vi vart i Nha Trang i två dagar och förutom att ha legat på stranden har vi provat på svensk massage, vilket var riktigt gött. Igår kväll gick vi ut och tog några öl och träffade mycket trevligt folk. Ikväll blir det lugnt, ska gå ut i staden och äta på vår favoritrestaurang där vi redan har blivit stammisar. Imorgon kväll åker vi vidare till Hoi An, näst sista stoppet på resan!! :O

/Emilia och Jenny