Profile
Blog
Photos
Videos
Nu är det sista dagen här för om någon timme går flyget till vardagen, ash! Men har verkligen avslutat på topp här i Argentina!!
Efter felåkningen till Chile åkte vi över gränsen till Argentina och första stoppet Salta. Hade två riktigt kul dygn där med lintåg, picknickar, fest och njöt av den vackra staden. Dock en liten kulturchock när man kommer från riktigt fattiga Bolivia till mkt rikare Argentina.
Efter Salta åkte vi vidare till den lilla byn Cafayatte. Där skulle vi tillbringa max 2 dagar men vi blev helt kära och fem dagar senare fick vi motvilligt åka vidare. Under dem dagarna cyklade vi runt i otroligt landskap mellan olika vingårdar och provade viner. Vi åkte även varje dag ut till en getfarm och proppade i oss massor olika getostar, paradiset för Mia! Jag och tjejen jag reste med hela tiden i Argentina frågade även om vi möjligtvis kunde få titta när bonden mjölkade sina getter och då vi inte förstod om han sa ja eller nej på väldigt svårförstådd spanska så traskade vi helt sonika ut de 2 kilometrarna klockan 6 morgonen därpå. Vi fick inte bara titta utan även hjälpa med allt som ingår i mjölkningen- lycka!! Så 2,5 timmar och 230 mjölkade getter senare satt vi lyckliga med mjölk över hela kroppen och proppade i oss mer getost och drack egenmjölkad getmjölk. Definitionen av lycka! Och jag förstod att mina drömmar sen flera år tillbaka, att köpa getter, är en herrans bra ide.
Dagarna i Cafayatte passerade i sakta mak medan vi var på vingårdar, getfarmen, picknickade, cyklade och hade det otroligt trevligt. En dag var vi även på utflykt där vi åkte och traskade runt i ett coolt landskap med olika formationer och färger, mkt mer fascinerande än min förklaring. Tjejen klippte även mitt hår, vi lärde oss knyta armband, vi liftade, kysste alpackor och annat hemskt trevligt.
Så en morgon fick vi slita oss och åkte en morgonbuss till Tucuman. Där tillbringade vi dagen slappandes i en park hela dagen då dt visst var söndag och allt är stängt. En härlig energipåfyllning. På kvällen tog vi (efter ännu en trasig buss och några whisky-cola för att kompensera för det) en nattbuss till Cordoba. Första dagen traskade vi runt i staden och gick sedan ut och åt det godaste på hela resan. Jag som inte har ätit kött en enda gång under resan fick gåshud och tårar i ögonen av bbq:n, så mkt olika otroliga köttbitar kom in en efter en. Och med härligaste sällskapet och gott vin så var det den godaste middagen under hela resan.
Dagen efter skulle vi hoppa fallskärm men vädergudarna var inte med oss. I väntan på besked tillbringade vi hela dagen i hostellets trädgård, men dagen blev fantastiskt ändå. Killen i receptionen gjorde en privat bbq för vårt gäng och vi åt så sjukt gott och drack vin hela dagen. Med lite kortspel, musik och roliga samtal så sprang den dagen iväg även fast vi bara fick negativa besked. På kvällen blev det en herrans utgång för att glömma det inställda hoppen, sjukligt kul!
Två timmars sömn senare stod vi redo att hoppa, men nej, vädret var för dåligt och det var bara att inse att det inte skulle bli ngt hopp under denna resa. Så då var det dags att hoppa på bussen till slutdestinationen Buenos Aires. Var menat att jag skulle spendera en vecka där men det blev en enda dag, för har man det för bra på andra ställen (och dessutom åker till fel land innan) så kan det bli så.
Så avsked av gruppen och framförallt tjejen jag tillbringat hela Argentina-tiden med. Och hon förtjänar några egna rader. Jag har haft sån tur och träffat de härligaste typer på resan men ibland träffar man någon som sticker ut än mer, som en av killarna vi reste lite med sa till oss: "ni två är verkligen som gjorde för varandra". Ibland har man lyckan att träffa någon som känns som ens tvillingsyster som man känt i evigheter men som också inspirerar en till hur man vill vara en bättre person. Jag hade turen att få tillbringa nästan två veckor med en sån person, sjukt roligt, galet, varmt och lärorikt. Det var krokodiltårar hela vägen till Buenos Aires!
Igår, sista dagen, har vädergudarna vaknat och rattat in mitt mood. Det spöregnar. Efter att i regnet vandrat kring i några timmar blev det lång lunch och ett glas vin och summerande av resan. Igår kväll möte jag upp en vän jag tidigare mött under resan för en tangokväll. Vi fick en kurs i tango, se en rejäl tangoshow och äta middag med öppen vinbar. En väldigt bra avslutning.
Så är det nu dags för hemfärd och tyvärr har jag svårt att svara att jag ser fram emot det. Jag har haft det helt magiskt här och förälskat mig i länderna, kulturen, det jag fått uppleva och personerna jag mött! Haft sån otroligt tur och mött så otroligt mkt härliga, udda, fantastiska människor hela tiden att jag inte ens orkat försöka nämna när de kommit in och ur min resa här. De har verkligen berört och påverkat mig och utan dem hade inte resan varit en hundradel så kul. Jag har även varit väldigt priveligerad och fått göra och prova på allt möjligt. Sjukt tacksam för dessa månader, vad jag fått uppleva och hur det har påverkat mig! Kan inte tänka mig hur det hade kunnat bli bättre.
Jag har kanske inte fått svar på alla frågorna och funderingarna som surrade i mitt huvud när jag åkte. Men i alla fall distans till dem och det kan vara gott nog. Och en sån enorm dos av livsenergi!! Det spritter i mig och jag hoppas jag kan paketera denna känsla och att den går igenom tullen till Sverige. För denna känsla är nog verklig lycka för mig.
Så om några timmar är jag tillbaka i Sverige och självklart kommer jag bli glad av att komma hem. Jag är en attans turunge som har det så himla bra där hemma. Med nya lärdomar hoppas kunna ta vara och njuta ännu mer av det. För bristen på hemlängtan handlar nog, förutom att jag har det allt för bra här, om rädslan att falla in i gamla vanor.
Att få krama om mina två små älskade charmtroll tills de piper efter luft och borra in min näsa i deras hår är det som står allra allra högst på listan över saker jag längtar efter. Då kommer det kännas bra att komma tillbaka till Sverige.
Todo posible, nada seguro :) ciao!
- comments
Linda Ha det är nog du som kommer pipa efter luft:) Var redo att bli attackerad!!! Dem längtar galet mycket efter sin moster Mia! Trevlig hemresa! Puss