Andra och tredje dagen Koh Phangan. Vi har installerat oss på Than Sadet och kommit ner i varv ordentligt. Stranden är otroligt vacker, inte så stor men nu när många av ungdomarna försvunnit är det väldigt gott om plats. Mitt på dagen nån gång brukar det komma en och annan chartrad båt med turister på utflykt från sin egen strand, men stora delar av dagen är det nästan tomt på stranden. Här är det mer finkornig sand än på Mae Nam, och bottnen är helt ren och slät. Det blir ganska snabbt djupt. Vi ligger i blöt stora delar av dagen, i dag har vi spelat volleyboll i vattnet och lekt "portugisiske örlogsmannen". Då och då ser man hur vattnet börjar koka av småfisk vid ytan och plötsligt hoppar alla fiskarna upp ur vattnet samtidigt, det ser väldigt kul ut. Barnens solskyddskläder är värda sin vikt i guld!

Här på Than Sadet kostar allt ca 10 bath mer än på Mae Nam. Det är fortfarande billigt, men inte superbilligt. Vi håller oss inom budget avseende maten (500 kr/totalt), men det är inte med någon stor marginal. Fast vi unnar oss det vi vill ha och lever gott! Att bo här på Than Sadet är jättebilligt, 800 bath (200 kr) per natt för en stor bungalow med fem meters takhöjd och sovloft för ungarna över balkongen. Vi bor uppe i träden bland löven och kokosnötterna, med havsutsikt mellan lövverken. Vi har myggnät över alla sängarna och ordnar tvärdrag för att få en dräglig temperatur, fläktarna hjälper inte så jättebra genom myggnäten och strömmen stängs ändå av kl 01. Myggorna gillar mig och Filippa mest, och vi har rätt många bett redan.

Det finns två restauranger på vår strandremsa, och en uppe på berget. I går kväll och i morse var vi uppe på berget, hos den trevlige, korpulenta och något tandlöse gourmetkocken. Utsikten där uppifrån är fantastiskt! Eftersom det ligger så högt, är det inte så tryckande varmt för det fläktar ordentligt. Maten är också fantastisk, och det är verkligen slow food vi pratar om här. Det verkar som om han lagar en rätt i taget, och han gör det med stor omsorg. Ungefär en gång i halvtimmen kommer han ut med en tallrik mat, som tur är har Emanuels mat alltid kommit först, kanske finns en snäll tanke bakom det också. Matte utnämnde gourmetkockens Pad thai till den hittills överlägset bästa. Min glasnudelsallad var superb, och Filippas kyckling och grönsaker med sötsur sås var jättefräsch, såsen var perfekt, inte så där tomatketchupaktig som den kan vara ibland. Restaurangen på berget är vår favorit, men man kan inte gå dit om man redan är hungrig, utan man skall gå dit ett par timmar innan och sippa på en drink och njuta av utsikten, blåsten och kanske varandras sällskap, medan kocken jobbar i köket. När vi satt däruppe och njöt kom vi på att det var midsommarafton, och när vi skålade för det skickade vi också en tanke till våra goa kompisar i Frillesås som passar på att ha stor midsommarfest när vi är borta! Hoppas ni hade jättekul och att allt avlöpte som det skulle (och tänk inte på oss;-)

För att återgå till matpratet så åt vi i kväll middag nere på stranden och fick in några riktigt smaskiga curryrätter. Det blir repris på dem i morgon fast då byter vi tallrikar så att säga.

I dag har den lille prinsen författat en sång till sin mamma. Den heter "Världens snällaste mamma". Han ville inte att jag skulle lägga ut den på nätet så då gör jag inte det, men den är fantastisk och väldigt kärleksfull. Precis som han!