Strålande solsken, 29 grader, BBQ vid stranden och bärs i havet på dagen. Fantastisk atmosfär , 1,5 miljoner människor och helt sjuka fyrverkerier på natten. Nyår i Sydney. 12-slaget - en av de första i världen (nåja) att fyra nyår, 10 timmar före Sverige. Sydney rankas som världens tredje bästa stad att fyra nyår i och jag kan till viss del förstå varför.

Egentligen skulle vi fira med David Guetta på Bondi Beach, men som vanligt var vi ute i sista stund och fick inte tag på några biljetter. Så, gott om tid att ta sig in till Sydeny Harbour och få bra platser då? Jo då, men det kändes mer lockande att gå ner till stranden så vi kom inte in till centrala Sydney förrän två timmar innan fyrverkerierna, vilket verkligen får räknas som i senaste laget. Kom ändå in till ett hyfsat ställe med bra vy för vad som komma skulle och träffade ett gäng skandinavier som vi lärde känna i Manly. Någonstans här tappade jag och Jonas bort varandra så från och med nu kan jag dessväre bara delge min egen version av nyår.

Tydligen så var vi på så bra platser som gick, utifrån förutsättnignarna, om man inte åkt in och börjat köa tidigt på morgonen då förstås. Tyvärr såg man inte bron så bra och det visade sig vara utgångspunkten varifrån de mest spektakulära raketerna sköts upp och inte operahuset som jag i min enfald fått för mig. Det var dock inte raketerna i sig som var det mest häpnansväckande med fyrverkerierna, utan stämningen. Ofantligt mycket folk som stod och skrek hela fyrverkerierna, plus det faktum att de sköts upp från fem olika ställen samtidigt.

Gjorde ett tappert försök att spela in kalaset, gick väl sådär (helkasst). Missade mycket (inklusive en stor del av la grande finale) p.g.a. detta för att sedemera inse att jag filmat en lyktstolpe istället för operahuset och att en överförfriskad dansk i sällskapet utgjorde större delen av ljudbilden i videoklippet. Stämningen gick väl inte riktigt igenom kameralinsen så att säga, men jag skall göra ett försök att lägga upp den här ändå så att ni där hemma kan få en hint om vad som bjöds på. Kommer nog bli svårt eftersom det tar så lång tid att ladda upp grejer.

Efter fyrverkierna var det så mycket folk på gatorna att det var snubb på omöjligt att komma in någonstans, därmed inte sagt att inte järngänget kom in och sluttampen av nyårsnatten spenderades frenetsikt drickandes billig champange på en takbar. Det var väl det sista minnesvärde från nyårsnatten.

Vi bor numera i ett hus i Coogee som vi fram tills imorgon, då ordinare familjen kommer tillbaks från semester, haft för oss själva i 8 dagar och inte betalat ett korvöre för. Nära till sagolika Coogee beach, sex gitarrer och go BBQ-yta. Vi stormtrivs och lever lyx med riktiga egenlagade måltider, BBQ samt yoghurt, banan och musli som komplement till den ordinarie tonfiskmackan till frukost. Vi har varit på Sydney Aquarium och Sydney Wildlife World (ett zoo) och sett en hel del balla grejer, visst man kan gå på zoo hemma och se allvärldens infångade djur, men här är allting man ser från Australien, vilket betyder att det är en försmak om vad man kan komma att få se "i verkligheten" när vi kommer upp till Queensland och stora barriärrevet. Lite ballt också att se en del av de uppenbarligen exotiska och sällsynta djur vi sett ute i det vilda på akvariumet/zoo:t

Underbart är kort och nu börjar den snart sex veckor långa Sydney-vistelsen lida mot sitt slut. Missar en tur till natursköna Blue Mountains p.g.a. dåligt väder de sista dagarna, en kort sejour till Sydney för en Maiden-konsert vid ett senare tillfälle kommer dock förhoppningsvis möjliggöra Blue Mountain besöket trots allt. Hur som helst så bär det av mot Tasmanien den sjätte januari, där vi kommer att hyra bil och under två veckor försöka insupa så mycket som möjligt av landet och det påstått säregna landskapet. Ingen resrutt planerad än så länge, vet bara att jag måste se en tasmansk djävul innan jag lämnar ön.

Sedan, den 20:e, åker vi till Melbourne för Australien Open i tennis (flygbiljetterna bokade och klara). Har pratat med Sebastian Palmgren som också skall åka ner för att se tennisen, skoj och skönt med en back-up då jonas verkar måttligt intresserad. Har släktingar i Melbourne som jag skall försöka få kontakt med, vilka har varit och hälsat på oss ute på Orust när jag var ung och oförstörd, kan ju hoppas på att gästvänligheten besvaras.. Tror det kan bli 10 riktigt trevliga dagar i Sydney, särskilt om söderling kan prestera och gå långt.

För övrigt har jag skaffat ett Australienskt bakkonto och ni ska nu få ta del av synnerligen hemlig och konfunderande information, nämligen koden till mitt bankkort som är smått otroliga 1234. Nej det är ingen tillfällig kod eller något liknande, Jonas fick något helt annat. En chans på 10000 (Yes där fick man äntligen utnyttja att man läst fram till Matte Diskret, eller inte). Har alltid påstått att jag tappar bort så många kort för att jag väntar på den rätta koden och nu tror jag verkligen på den ultimata bankkorts-koden, jag har sett den, jag har den! Eftersom jag inte har några pengar på kortet och förmodligen inte heller kommer att få det så finns det en överhängande risk att jag aldrig kommer använda det och därmed en mikroskopisk chans att jag inte kommer att tappa bort det utan faktiskt får behålla koden! Mumma för en siffer-fetichist. Un further notice: antal borttappade objekt sedan avfärd från Landvetter 21:a november: en styck billiga shorts. Antal viktiga borttappade saker sedan avfärd från Landvetter: 0 styck. Jag vill inte gå händelserna i förväg här, men jag tror minsann jag håller på att bli vuxen, eller nått.

Har tagit över 1000 bilder och dokumenterat intressanta händelser i form utav små videosnuttar. Får jag någon gång tag i en anständig internetuppkoppling så blir det julafton på nytt för er, kära läsare.

No worries!

// Andy och Jonas