Profile
Blog
Photos
Videos
Livet
Nu var det ett tag sedan jag tog mig tid att skriva. Dagarna, veckorna och ja snart månaderna susar förbi här i nästan samma fart som mopederna och cyklarna på gatorna. Samtidigt som det känns väldigt längesedan man sa hej då till alla där hemma och påbörjade sin resa från landvetter.
Här i Hoi An börjar vintern närma sig och vi har haft några svalare dagar. Det vill säga att sanden på stränderna inte längre bränner som glödande kol under fötterna och man kan gå till skolan respektabelt klädd ( kjol nedanför knäna och täckta axlar) utan att känna sig som en glass som smälter under solens strålar :). Jag känner att man börjar anpassa sig till kulturen här nere, man är inte bara i Vietnam man lever i Vietnam. Att en hel familj susar förbi på en liten moped och vattenbufflar betar bredvid vägen känns ganska naturligt. Ja, jag har till och med börjat använda elcykelns tuta lite mer flitigt det sista och tycker nästan att min väldigt fula hjälm är lite fin :).
Denna helgen var det många som reste iväg eftersom vi hade långledigt. Men jag valde att stanna och uppleva mer av livet i Hoi An. Jag tog mig in i områden bortom den värsta turismen, något som verkligen kan rekommenderas. Jag fick lite blickar när jag på "spökcykeln" som en av kursarna kallar elcykeln, tyst gled förbi invånarna medan de höll på med sina morgonsysslor. Familjer som lämnade sina barn i skolan, grisslakt, lite vägarbeten, lekande barn i vägkanten och så mycket mer. Ja som hemma, men ändå inte.
Livet här i Hoi An är underbart och det är lätt att använda lite för mycket pengar då allt är så billigt. Mat, kläder och Spa besök känns nästan gratis. Man börjar vänja sig vid besök hos skräddaren och att få sitt hotellrum städat varje dag. Samtidigt är det svårt att känns sig bekväm med att i folks ögon vara så "rik" när man ser hur andra kan ha det. Det är verkligen stora kontraster här och även om man inte har sett någon riktig misär så är det många som verkligen har det väldigt svårt ekonomiskt. Det kan kännas väldigt konstigt att sitta på ett fint café och dricka sin iskaffe när en blind man med bara ett ben passerar förbi och försöker sälja solflädrar för nästan ingenting. Något som det sista har resulterat i lite mycket solfjädrar för min del, vet inte om det hjälper men jag fick i alla fall lite mindre ont i magen... (Så nu vet några av er vad som kommer ligga under granen till jul). Det positiva med att uppleva kontrasterna är att man verkligen får perspektiv på saker och ting. Man inser hur bra man har det och att de möjligheter som man ofta tar för givet för andra kan anser vara nästintill ouppnåeliga.
Trots att man ibland kan känna sig tung i hjärtat när man ser folk som har det svårt så älskar jag verkligen detta landet. Vietnam är så mycket mer intressant och vackert än vad jag någonsin kunde föreställa mig. Det att leva in ett annat land och en annan kultur ger verkligen så mycket och jag är helt säker på att jag kommer återvända till Hoi An igen. Det finns så många platser att se och så många fina stränder att besöka att man inte tröttnar <3.
Här om dagen fick jag och Linda en väldigt trevlig överraskning, min underbara rumskamrat Christina hade fått sin kille att köpa med sig godis och knäckebröd från Danmark. Jag blev så glad att jag nästan fick tårar i ögonen, vissa saker saknar man verkligen. Det märkte man på fler i klassen idag när det hölls en auktion på skolan för att samla in pengar till skolan vi skall driva. 2000 000 (ca 700 sek) för en stor mjölkchoklad var ett av de mest extrema priserna som blev sista bud, en något fattigare men nöjd Lise sitter säkert nu och mumsar på sin choklad. Det blev ju dubbel lycka, för auktionen gjorde att vi har tillräckligt med pengar för att driva engelska undervisningen för de vietnamesiska barnen ut året i alla fall, riktigt bra :)!
Nu i veckan står fältarbete på schemat. Halva klassen skall ut och uppleva livet på landsbygden och halva klassen till Da nang för att se staden. Jag är i den "urbana" gruppen så på torsdag skall jag och min halva av klassen visas runt i staden av lokala studenter, dricka kaffe på en skyskrapa och "luncha" med munkar. Tror det blir en bra dag :).
Kramar Tilla
- comments