Profile
Blog
Photos
Videos
Stuck in River Valley.
Jag har aldrig varit på en plats där namnet på platsen beskriver platsen i sig så bra. River valley ligger långt ner i en dal med en flod som ringlar igenom. Det finns ingen teckning på telefonen och allt som konsumeras här återvinns på samma plats, bränns i pannan för att ge värme och varmvatten. Det är verkligen en liten idyll.
Jag har nu varit i New Zealand i ca två veckor. Det är verkligen så vackert som alla säger att det är. Naturen och alla de olika landskapen är överväldigande. Det är ganska mycket som påminner om Sverige, fast ändå inte. Det som verkligen gör New Zealand utmärkande är alla vulkaner och varma källor. Det är fantastiska underverk. Jag har inte vart såhär intresserad av natur och geologi och allt vad det heter någonsin. Det är verkligen ett land att upptäcka. Mamma skulle älska att vara här, alla vulkaniska stenar och olika lager av bergsmateria och sandsten och allt vad det heter. Tillskillnad från Australien så kommer New Zealands egna kultur fram mycket mer här. Urbefolkningen (som faktiskt "bara" vart här i 600 år), har fortfarande en så stark influens här i landet. Vilket är fantastiskt att se, eftersom de vita västerlänningarna nästan alltid har lyckats forma och ta över de flesta andra kolonier. Men inte här.
Hur som helst. Nu sitter jag här min fjärde dag i denna lilla dal, och det finns ingenting annat här en den lodge jag bor i med en liten tillhörande bar och resturang. Längre bort ca 20 min finns det ett stall, och på andra sidan berget en liten bondgård. Kiwi bussen stannar här varje dag med ett nytt "lass" av människor. Dagen efter åker dem igen. Precis så som det var tänkt för mig. Men jag valde att stanna en dag extra så att jag kunde hinna med att både rida och göra raftingen längst floden. Problemet var bara att då jag dag två skulle checka ut och hämta min lilla väska med alla värdesaker (och då menar jag alla! Bank kort, pass mobil, allt!) bakom receptionen, så fanns den inte längre där. Då hade alltså chauffören på den buss jag kom hit med tagit med väskan för han trott att någon på bussen hade glömt den. Det tog ungefär en timma att lokalisera var väskan befann sig, och det visade sig att den har rest en hel del nu under dessa dagar. Förhoppningsvis kommer den med bussen idag, vilket innebär att jag kan åka vidare imorgon.
Men det hade kunnat vara värre. Nu får jag bo här gratis några extra nätter, med underbart god mat och sköna människor. Antar att detta är min vanliga lilla (o)tur...
Annat lustigt som har hunnit hända, (förutom kameran och solglasögonen som blev kvar i Australien, men nu befinner sig i Danmark!). Efter att jag lämnat Paihia kunde jag inte hitta min laddare, vilket var konstigt eftersom jag inte använt den där. Antagligen föll den ur väskan inne på dormet.. Riktigt segt då jag inte hade något batteri eller någon kamera att fotografera med. Inte jätte bekvämt att använda stora paddan, även om det är bra vanligt bland turistande asiater. En vecka senare då jag kommit ner till Taupo berättar jag om mina stora besvär att hitta en billig laddare till en nudel-ätande Britt visar det sig att han av en händelse hade hittat en laddare på samma hostel, eftersom att den var europeisk hade han dessutom antagit att den var min då jag var den enda där just då. För tydligen hade han vart där under samma tid som jag. Så lyckligtvis fick jag tillbaka samma borttappade laddare, bara en vecka senare.
Taupo är en liten stad som ligger vid sjön Taupo, som faktiskt är den största vulkanen som finns söder om ekvatorn (tror jag), underbar liten stad med varma källor som rinner ut i en annan liten sjö vilket gör att man kan bada i dem. Annars är källorna så varma att det inte går. Jag hade turen att kunna tajma in och träffa mina kära Jessica och Linda där, även om det bara var över en natt..
Jag vet aldrig vart mina planer bär av, men en sak jag hade bestämt mig för att jag inte skulle göra när jag kom hit till New Zealand var att hoppa fallskärm. Även om det (och bungy jump) är väldigt vanligt här så visste jag att det inte var något för mig. För allvarligt talat, vem fan vill hoppa ur ett flygplan? Sjukt. Men en morgon vaknade jag upp, och fattar inte varför men åkte till det jävla fallskärms stället iallafall. Och vipps var jag fullt utröstad och påväg upp i det lilla flygplanet och helt plötsligt var det killen som satt framför mig tur att hoppa ur och det gjorde han och två sekunder senare hade jag båda mina ben utanför planet och jag skrek som om jag skulle dö vilket det kändes som om jag skulle göra och jag vägrade släppa tag om planet så killen som var tajt ihop spänd med mig var tvungen att hålla i mina händer och vipps så föll vi rakt ner mot jorden och jag skulle dö. Det var slutet på historien och jag föll hjälplöst skrikande och gråtande ner mot marken, men vänta lite nu, det kändes ju faktiskt ganska roligt, eller nej, eller jo det kicklas i magen och adrenalinet pumpar och jag fattar inte vad jag håller på med, men så grät jag inte längre utan skratta, och grät, och skrek. Och fattar fortfarande inte vad som händer och så booooom så är fallskärmen ute och det snurrar runt och nej det här var faktiskt roligt och woooooooow du ser allt! Och vad i helvete håller jag på med? Ut med armarna jag flyger! s*** woooow! Ahhhhhhhhh! Det kändes som en evighet, jag ville ner så fort som möjligt och stanna kvar hur länge som helst samtidigt. Jag hatade det och älskade det. Det var definitivt det VÄRSTA jag gjort i hela mitt liv, och det bästa.
Som tur är så har jag en videofilm som bevisar det!!
Bam! Stolt över mig själv! Imorgon åker jag antagligen vidare till Wellington som är den lilla huvudstaden. Det är sista stoppet på nordön.. Galet vad allt går fort. Men samtidigt, kan inte vänta tills jag kommer tillbaka till Asien, Bali, Gilli!! :)
Puss och kram!
- comments
Tant Annika Underbart flyt du verkar ha mitt upp i allt som händer! Lika bra att luta sig tillbaka och ta det coolt, det löser sig ju ändå! Saknar dig!
Emma Vilket ställe du är på, verkar jättemysigt! :) tur att din väska kom fram! Andra gången väskan försvinner? :P du är så grym som vågade hoppa fallskärm! Hade aldrig vågat! Grymma du! Saknar dig så mycket, blir så glad när jag ser alla bilder! Äskade Sara <3