Profile
Blog
Photos
Videos
Det var en lång resa det! Startade i Kambodja klockan 7.30 igår och framme på Koh Pah Ngan klockan 13 idag. Nattåget i vanlig sittvagn var bättre än förväntat. Hyfsat fräsch vagn (se bilden) med mycket generöst benutrymme och rätt bekväma säten. Men toaletterna var tämligen äckliga. Det stank urin innan vi ens hade startat. Fattar inte hur det kan lukta så mycket från ett hål i golvet rätt ut på banvallen. En strid ström av tågpersonal i olika uniformer rörde sig genom tåget. En liten smal thailändare med mustasch hade en nästan kroppssydd svart uniform med stor hatt därtill. Såg fantastiskt roligt ut. Påminde om nazisten i Allo, allo, Emliga Armen, han som Helga är så förtjust i. Förutom tågets egna serveringspersonal, i vår vagn en förnöjd herre i 50-årsåldern, strömmade det in försäljare när vi stannade vid stationer. Vad de sålde förstod jag inte alla gånger och de var oftast ointresserade av mig.
Men att sova sittande det har jag alltid haft svårt för. Blev kanske ett par timmars slummer men resan gick förvånansvärt fort ändå. Det var intressant att sitta vaken mitt i natten när tåget tuffade fram. På små stationer där vi inte ens stannade stod det alltid en stins och vinkade förbi tåget.
Klockan 8.30, efter 13 timmar, var vi framme i Surat Thani och vi västerlänningar dirigerades till väntande bussar för färd till båten som skulle ta oss ut till öarna.
När jag väntade på tåget i Bangkok blev jag intervjuad av två studenter. De övade sin engelska och hade några frågor de ville jag skulle svara på. Första frågan var hur jag hörde talas om Thailand första gången. Vilken fråga! Svarsalternativen var via vänner, via media eller via internet. Så dumt. Övriga frågor var i ungefär samma stil, som om Thailand var en exotisk liten ö nyligen upptäckt av resten av världen. Men jag höll god min och svarade först skriftligt och sedan muntligt för inspelning.
På Koh Pha Ngan tog jag mig till det lilla samhälle där jag hade för mig att jag trivdes så bra 2002. Men när jag kom hit var det en mycket större plats och jag tänkte att jag måste ha misstagit mig på var jag var för elva år sedan. Checkade in på ett alldeles för dyrt ställe precis vid stranden och gick ner till densamma strax därefter. När jag låg och njöt i vattnet och tittade på bergen och bebyggelsen runt stranden kände jag att det fanns små detaljer jag kände igen. Det kunde faktiskt vara samma ställe som 2002 men ca fem gånger större idag. Lite senare gick jag runt i centrumet som 2002 i princip bara var en gata (kan ha varit grusväg faktiskt) men nu fullt med restauranger och affärer. Men jag tyckte jag kände igen enstaka byggnader, bl a internetcafet där jag satt någon timme varje dag 2002. Men helt säker var jag fortfarande inte eftersom det är så otroligt mycket större nu än då och helt annorlunda. För att få ett definitivt svar började jag leta efter det boende en liten bit utanför samhället där jag bodde en dryg vecka. Hittade grusvägen, kände igen mig och fick härliga minnesåterblickar. Kom fram till boendet, nu mycket större men jag kunde faktiskt hitta den bungalow jag bodde i. Stötte på nuvarande ägaren, en trevlig norrman. Vi pratade länge om den utveckling som skett. Han hade ägt stället sedan 2006 och förstod att jag hade svårt att känna igen mig efter 11 år. Tyvärr skulle han stänga ett par veckor för att ordna nya norska pass så kunde inte bo där igen. Men en liten bit längre ut hittade jag ett trevligt ställe där jag bokat en bungalow med havsutsikt. Det är så rogivande att titta ut över ett hav. Ser fram emot att flytta dit imorgon.
Ett långt inlägg på en lång fredag. Passar på att önska alla en riktigt glad påsk!
- comments
Olle Häftigt med resor i gamla fotspår, tänkte lite på boken om Sven Hedin jag fick av dig och funderade på om han skulle känna igen sig någonstans idag. Synd att det inte gick att bo på samma men nu får du ju en helt ny upplevelse istället. Kul med att prata svenska med norsken? Har du gjort det sedan du reste? Minns inte att du skrivit något om någon svensk eller norsk. Var hörde du talas om Thailand första gången? Svårt att veta med sånt man vetat om länge. Borde man skriva tackbrev till någon gammal geografilärare eller när började man veta sånt man vet för att det är som det är. Underbara svarsalternativ, hoppas deras undersökning blir en framgång. Ha en glad påsk nu! Finns det någon kristen kyrka att fira påsk i förresten? Kanske inte på en Thailändsk partyö...
peternordberg Visst pratade jag svenska med norsken. Hörde så fort han öppnade munnen och prata engelska att han var norrman. En del svenska har det allt blivit, särskilt i Laos när jag träffade 4 svenskar och även reste med dem med båt. Inget påskfirande här inte. Åt inte ens ägg till frukost vilket jag ju borde ha gjort om jag nu tänkt på att det var påskafton. Hoppas du och familjen får en bra påsk. Hemma eller Öland?
Olle Hemma... rätt så lata dagar :)