Profile
Blog
Photos
Videos
Idag vaknade vi klockan 03.00, en timme innan klockan ringde. Gick dock upp vid 04 för att packa undan det icke-nödvändiga och lämna den stora väskan på hotellet.
Efter att ha lämnat väskan och checkat ut från hotellet gick vi ut på utsatt tid, 05.00. Det kom två bilar som skulle till san blas, tyvärr var ingen av dem vår.
Vi frågade en av chaufförerna av de andra bilarna och blev informerade om att vår bil skulle komma cirka 05.30. 05.45 dök en 4x4 toyota-jeep upp och vi slängde in våra grejer och kunde äntligen åka!
Efter en kortare tur stannade vi vid en matbutik för att fylla på med snacks och vatten.
När vi lämnat matbutiken fortsatte färden på en knackig motorväg. Trafiken var betydligt lugnare idag men ändå körde folk lite kaosartat. Efter en ganska lång tid stannade chauffören vid ett litet frukostställe och sade "voy a desayunar", dvs jag ska äta frukost. Han tog det väldigt lugnt, med kaffe efter maten och sedan långt småprat med andra, med oss väntande. Efter 30 minuter återkom han till bilen. Det fungerar lite annorlunda här!
Bilen delades med bl.a. en holländare och en tysk. Förstod att de pratade om vad de gjort och att den ena hade snorklat vid santa catalina/coiba och sett en valhaj. Man kan ju alltid hoppas...
Intressant var att det på vägen fanns en poliskontroll, där de bara tittade i bilen och frågade var bilen skulle åka. Linn säger att så är det här. Känns lite som att de letar efter "skumt folk" och gör extra kontroller där det verkar vara nåt lurt.
Tillslut svängde vi av den knackiga motorvägen och in på en väg som visserligen var asfalterad, men som nästan var mer hål än asfalt. Här fick bilens markfrågång komma till sin rätt. Färden på vägen gick långsamt och stötigt och vi åkte i djungeln upp i bergen. Det regnade i bergen men chauffören försäkrade oss om att på san blas regnade det inte.
På denna väg behövde vi också visa passen och betala en avgift för att komma in i Kuna Yala-området. På väggen fanns en svastika på deras flagga, en flagga som återkom i regionen. Vi undrade om det syftade till hinduism eller om de bara tyckt om symbolen.
Chauffören berättade att här fanns det massa olika djur, bland annat puma, tapir och sengångare. Han berättade också att barnen fick gå i gratis språkskola där folk från olika länder hjälptes åt för att lära ut olika språk.
Vi förstod inte allt och linn var inte riktigt mottaglig för all information. Hennes fokus låg på att försöka hålla åksjukan i schack på den slingriga djungelvägen.
Chauffören sa att det var för farligt att stanna på denna väg med så mycket bilar, men han drog iaf upp rutorna och satte på AC:n. Som tur var fick vi stanna till lite då och då för att det var ganska mycket bilar på vägen och det var också en bil som inte orkade upp för en av de branta backarna, vilket stannade upp trafiken.
Efter en lång färd var Linn grön/vit i ansiktet men lyckades klara sig från att spy tills vi nådde hamnen.
Några klev av vid en hamn, men vi åkte vidare. Magnus hade som vanligt suttit och hållt sig och behövde genast gå på toa när vi stannade. Att kalla det för en toa är lite av ett hån mot andra toaletter. Visserligen fanns en toalettliknande behållare med egenskaper liknande en toa utan sits, men den var redan fylld med tidigare gästers behandlade matrester. Linn valde att inte använda den.
Efter toalettbesöket var det dags för avfärd och vi klev ombord på vår "kanot" och väskorna lastades in. Det första vi såg när vi puttrade ut ur hamnen var en 2-3m lång krokodil och Linn var glad att hon inte stoppat ner handen i vattnet som hon tidigare tänkt.
Kaptenen bad oss sedan flytta oss bakåt i båten då havet var hårt. Tydligen hade resan dagen innan och även några resor tidigare vecka ställts in för att havet var vågigt. Även nu blåste det och var molnigt.
Efter en stunds guppande kom vi fram till en ö med massa slitna byggnader på. Inte var det väl här vi skulle bo?
Nej, ön verkade vara ett av Kuna-Yalas större boenden och vi skulle bara ta med lite förnödenheter härifrån. Det märks direkt att de lever med en annan standard än den vi är vana vid.
Den vidare färden blev guppigare och vi studsade runt på vågorna tills dess att fler småöar visade sig. Dessa öar var sparsamt bebyggda och hade sagolika sandstränder och palmer. Vid dethär laget började himlen spricka upp och vi anade äntligen solen bakom molnen. Vi åkte vidare en bra stund innan vi såg en lite större ö och Linn sa "hoppas det är här vi ska av". Båten girade och svängde in på ön och vi tänkte att det är såhär man vill att det ska se ut, en riktig paradisö!
Väl framme bar vi in våra grejer till restaurangen och konstaterade att våra utlovade turer inte verkar existera, endast en tur verkar erbjudas. Men vi fick iaf en privat hydda! Boendet är en enkel liten bungalow med två sängar i och sand som golv. Men den känns ändå fräsch och riktigt mysig! Att säga att det är havsutsikt vore lite av en underdrift. De delade toaletterna är också milsvida fräschare än de i hamnen, även om man spolar genom att hämta vatten i en hink. Detta är för övrigt något som lokalbefolkningens barn gör som att det vore naturligt att såhär är det man går på toa.
Vi vet inte om det är just bara idag, men det var knappt några människor på stränderna, trots att himlen nu övergått till klarblått och havet lyser turkost. Vi har vandrat runt och bekantat oss med ön och kommit fram till att trots att det är en av de större öarna så är den inte stor. En kanadensare vi träffade under middagen på kvällen skämtade om att det var två minuters promenad till båtarna och sa sedan "but everything is two minutes away on this island". Tydligen har de varit här några dagar och haft otur med vädret och idag är första soliga dagen på ett tag. Hoppas vi har bättre lycka. De verkade ändå nöjda med sin vistelse. Utöver detta träffade vi också två tjejer från norge och danmark, samt har hört ett antal göteborgare. Tydligen är det rena mötesplatsen för skandinavier!
Att bero på middagen. I vår tur ingår frukost, lunch och middag. Magnus är glad att han är "allergisk" mot fisk, då våra första två måltider varit fisk, eller för allergiker, kyckling. Men det måste sägas att maten känns både fräsch och smakar bra, över förväntan! Magnus smakade faktiskt på lite fisk också och sa att även om den såg äcklig ut så smakade den helt okej, lite fiskpinnelikt.
Efter lunchen badade vi och njöt av solen, tog bilder på palmer, stränder och pelikaner. Sedan vilade vi en stund och åt middag.
Kvällen har varit kyligare än man kunde tro med mycket blåst och ganska svala temperaturer. Men nu verkar vinden ha lagt sig och temperaturen stigit. Just nu ligger vi i vår hydda och lyssnar på syrsorna som skall få vagga oss till sömns.
Hoppas på bra väder imorgon också!!!
- comments