Kinesiskt nyår, Spring festival eller vad man nu vill kalla det! Kanske kan beskrivas som en krigszon fast med julstämning.

Jag och en engelsk tjej som heter Kelly hamnade i samma värdfamilj, men åkte till Guilin i olika bilar. Jag blev upphämtad först, och fick åka ensam med pappan i familjen till den andra mötesplatsen, där vi skulle hämta upp Kelly. Han kunde ingen engelska, så efter att ha fått fram att "Guilin is beautful" nöjde jag mig med att åka vidare i en tystnad som ibland bröts av att någon sade något på sitt eget språk, varpå den andre oförstående skakade på huvudet. Han verkade i alla fall trevlig.

Familjen bodde i utkanten av Guilin, i ett jättefint hus. Vi fick ett sovrum i japansk stil, och änligen fick vi tillgång till en västerländsk toalett och en spegel. Dessutom fanns det en varmluftsfläkt i duschen! Resten av familjen verkade trevlig, Dottern som pratade engelska var 20 år, kallade sig Lavinia och väldigt gullig. Vi fick lunch, som bestod av olika typer av dumplings, kakor och nudlar. Nice!

Lavinia ville att vi skulle ta en tupplur, som man ofta gör här i Kina, så vi kröp ned i våra hårda, men bekväma sängar med fluffiga täcken, och lyckades väl slumra till lite. När vi vaknade vad det dags att tillbe förfäderna. Ett altare med mat till stod framdukat. Vi tände rökelse som vi höll i medan vi bugade tre gånger framför altaret, önskade oss något och bugade tre gånger till. Sedan satte man rökelsen i en skål och gav förfäderna en stund att äta av maten som ställts fram. Sedan tände vi papper som symboliserade pengar till förfäderna. Och så smällde man smällare.

Sedan var det dags att göra sig i ordning. Det var svårt att klä sig snyggt och varmt samtidigt, så det fick bli som det blev -huvudsaken var att man inte frös.

På vägen till middagen hälsade vi på Lavnias farmor, som låg på sjukhuset med brutet ben. Stackars henne. Vad tråkigt att missa den stora familjehögtiden. Som att ligga på sjukhus på julafton!

Nyårsmiddagen åt vi på en restaurang, i ett enskilt rum som snart om blev varmt och skönt. En ganska hel get låg i mitten av bordet, över ett hål där det fanns en eld, så den höll sig varm. sedan var det bara att skära bort kött därifrån. Jag och kelly behövde dock inte jobba så hårt, eftersom alla gärna plockade upp olika saker och lade på våra fat. Vi åt med skräckblandad förtjusning. Förtjusning när man lyckades lyfta något jättestort med pinnarna. Skräck när man skulle stoppa en bit gettarm i munnen -som att tugga på ett gummiband. Till slut blev jag tvungen att svälja biten hel. Det skålades friskt under kvällen, jag valde glaset med rödvin framför risvinskoppen de flesta gångerna.

Efter middagen for vi hem och tittade på teve. En jättestor gala med pjäser, magi, sång och akrobatik. Vissa nummer var helt otroliga, och jag tror att det var jag och Kelly som tittade mest, trots att vi inte förstod vad som sades.

När det närmade sig tolvslaget gick vi ut för att skjuta rakter. Skjutandet och smällarna hade redan börjat. Raketerna är likadana som de vi har i Sverige, men smällarna är helt annorlunda. Här har man enorma smatterband som mest påminner om krigsfilmer där någon skjuter med ett stort maskingevär i mörkret. När vi öppnade dörren för att gå ut vällde krutröken in genom dörren. Jag försökte att inte tänka på tungmetaller och rädda hundar. Vi stod under paraplyer i duggregnet och tittade på fyrverkerier kanske en halvtimme. När de största fyrverkeriena skjöts upp lät man först oh! när det small till, och sedan aaaa när det exploderade i luften. Inte Ahhh med åvadfint-nedåt-ton som jag gjorde först, utan med glad uppåtgående ton. Jag insåg att jag aaa:ade falskt.

Jag och Kelly var trötta, så vi hoppade i säng strax efter fyrverkerierna. Vaknade gång på gång under natten av att man fick hålla för öronen när smatterbanden började.

Nästa dag for vi till ett tempel för att tända rökelse och önska saker inför det nya året. Bugade tre gånger framför varje staty, och sedan gav man pengar till den största. Efter det fick vi varsitt äpple som skulle ge tur.

Efter templet gick vi på en promenad i en park, och sedan tog vi en taxi till en djurpark för att titta på pandor. Lavinias mamma jobbar inom media, och lyckades med sina kontakter ordna så vi fick komma in gratis. Jättepandorna var söta. De brottades och åt bambu, precis som pandor ska. Aporna var busiga och en liten unge klättrade ur sin bur upp på taket, in i en annan bur.

Hem igen, och dags för lunch. Vi var vrålhungriga. Efter lunchen blev vi intervjuade av en journalist från Guilin Daily. Hon ville veta vad vi haft för bild av Kina, vad vi tyckte osv. Det var svårt att veta vad hon ville höra, och vad man kunde säga? Man ville ju inte råka förolämpa någon. Vi förklarade litegrann om skillnaderna, t ex tt vi inte har någon tevegala som de har, men att vi tittar på Kalle Anka på julafton -och att det är de vuxna som tycker det är viktigast! Dessutom firar ju Sverige och England jul på olika sätt. I England tittar man på drottningens tal.

Middag med släkten. Jag var så rädd. Soppa med benklumpar med lite kött på. Spotta ut i handen eller på pinnen? Lägga ut fint på pinnarna tror jag. Inälvor igen. Gristarmar ser inte exakt lika läskigt ut som gettarm, men är lika svårt att tugga. Friterad hel fisk. "Det är lugnt, de är så små, så man känner inte inälvorna" sade Lavinia, men jag tyckte ändå det var lite läskigt att bita av fisken på hälften och tugga i mig huvudet.

"Vad är det där?" frågade jag Lavinia när de stoppade i något mörkrött i grytan. Jag gissade på njure eller lever, men Lavinia ville inte säga, för då skulle jag inte vela äta det. Jag lovade att smaka. Blod. Levrat blod. Det smakade tofu, så jag intalade mig att det var det jag åt. Det fanns självklart trevliga inslag under middagen också. Dumplings, vissa friterade saker, och ett sötsurt kött. Och även om det är läskigt är det kul att få chansen att prova.

Efter middagen hade vi ett intressant samtal med Lavinia om kulturella skillnader. Hon tog själv upp ämnet sex, och undrade om vi pratade mycket om det i våra länder. Vi fick förklara att man både pratade om det med vänner, och skojade om det utan problem. Vi pratade om att man kunde bo tillsammans med sin pojkvän fastän man inte är gift, och att ogifta mammor inte är någonting ovanligt hos oss. Vi pratade om sex- och samlevnadsundervisning osv. Det visade sig att man faktiskt hade mer sådant än jag trodde i Kina, men jag förstod det som om det inte är obligatoriskt. I England debatteras det om man ska börja få undervisning i ämnet redan i femårsåldern, för att det ska bli naturligt att prata om det.

På kvällen var vi rätt trötta allihopa. Planen var att vi skulle skjuta lite mer fyrverkerier, men släktingarna ville spela kort istället, och det var kallt ute. Jag lånade internet av Lavinias pappa och skypade med Nils ett tag. Det var ju faktiskt alla hjärtans dag!

Nästa morgon åt vi frukost, förde över bilder och musik till varandra och bytte mailadresser. Sedan fick vi skjuts till bussstationen och blev satta på rätt buss. Kinesiska tecken överallt, så jag var glad att vi hade hjälp.

I Yangshuo satte jag mig på en restaurang som hade värme och internet, beställde en burgare och en kola (ke le) och här har jag stannat länge nu. Sitter vid värmefläkten och är varm överallt utom på fotlederna. De är jättekalla av någon anledning. De visar Oceans Eleven, men jag tror jag hittar på någon annan ursäkt att stanna en stund till...

Xin nian hao!