Profile
Blog
Photos
Videos
Hej hej!
Nu har vi annlant i Perth och bor fortillfallet hos min pappas kussins underbara familj! Varje dag sa skrattar vi gott at Orlas upptag och Stina och Shean ger oss bra tipps om Perth med omnejd.
Nagot annat som ar valdigt skont med att ha nagon att bo hos ar de fantastiskt skona sangarna som vi far sova i! Efter att ha sovit tre natter pa golvet i en tagkupe var en mjuk madrass mycket valkommen! Tagresan var annars faktiskt inte lika langtrakig som befarat. Aven om det var en hel del dotid sa lyckades vi underhalla oss nagurlunda val! Det var aven en hel del stopp dar man fick ga av taget och se sig om. Vissa stader var deffenitivt mer intressanta an andra, tillexempel sa stannade vi i en stad dar det endast bodde fyra (FYRA!!!) ivanare! Vi stannade aven i en "stad" och levrerade fornpdenheter till de tva personerna som bodde dar. Dar fick vi inte ga av taget dock, men det kanns inte riktigt som vi gick misste av sa mycket. De tva staderna som var mest intressanta att besoka var Adeline och Kargoolie. Kargoolie ar en renodlad gruvstad. Det fanns en hel del fina hus och varldens smalaste park det var aven stallet dar "skimpy" forst blev ett fenomen. Men hojdpunkten var utflykten till "the superpit" som ar Australiens storsta oppna guldgruva. Vi var dar under kvallen men aktiviteten var i fullgang anda. Det var faktiskt valdigt haftigt att se fullmanen ga upp over den stora gruvan.
Adeline var ocksa en trevlig stad, men inte sa valdigt speciel. De hade dock en beromd chokladfabrik som tillverkade mycket god chocklad.
Men det ar ju betydligt mer an sa som har hant sedan sist vi skrev. Efter vi lamnade Byron Bay tog vi oss ner till Minnie waters. Dar kampade vi pa en fantastisk campingplats med utsikt over havet. Vi gick och plockade massor av fina snackskal och badade. Vi hade just kopt en boll att leka med pa stranden, men den lamnade vi dar. Tror vi.
Efter det akte vi till Coffs Harbour. Det enda som satter den delen av Oz ar att de har gjort en jattestor banan av cement och sedan fatt for sig att bygga nagon form av nojesfalt vid bananen. Komplett med isrink och allt...
Fran Coffs Harbor fick vi hora om "the waterfall way" som gick upp i bergen en svang sa vi bestamde oss for att ta den. Det var valdigt vackert och utover alla vackra vattenfall fick vi aven sa massor av underbar natur och en del roliga djur. Ett av de mest intressanta djuren var quoll. Den kommer bara fram pa natten och ar val slackt med pungrattan. Den ser iallafall ut som en sadan, fast med vita p****r pa och vassare tander. Men det var betydligt mycket kallare uppe i bergen! Vi fick tilloch med ta pa oss strumpor! Och tro mig, det var ett tag sedan sist!
Nasta stopp blev Port Macquarie. Vi stannade inte sa lange dar aven om det ar en fin stad. Vi gick utmed piren som har blivit lite av en offentligt konststrak dar vem som ville fick mala en av stenarna som lag dar. Efter det badade vi lite, at glass och sedan gav vi oss av.
Nelson bay blev nast pa listan. Dar hade vi en haldag. Vi borjade med att aka sandboard ute bland sanddnorna, tyvarr valde vi en dag med lite samre vaderforhallanden. Det var 40 C och gassande sol vilket gjorde att sandbradan inte gick sa fort da sanden blev "kladdig" i den varmen. Men det var anda kul. Tomas som inte har glomt eller sickat hem alla sina skor hade inga problem med att ga i den stekheta sanden men jag som bara agen ett par flipp-flopp for tillfallet och Klara som underskattade varmen pinades! Efter en vanda i backen offrade jag min sjal. Genom att riva den i stycken och vira delarna runt fotterna utgjorde de fantastiska fotbonader. Kladsamt var det ocksa!
Efter det gav vi oss av til det anda stallet i Australien dar man far simma med och mata hajar och rockor! Jaja, ni behover inte oroa er, vattnet var inte ens i midjehojd och hajarna var inte speciellt manniskoatande. Inte ens rockorna hade sin sting kvar. Men trots att jag visste allt detta sa kunde jag inte hjalpa att skrika hogt nar nagon slammigt borjade suga pa mitt ben eller nar en haj simmade in i laret pa mig. Och trots att det var fullkommligt ofarligt sa var det ganska haftigt att klappa en 3 tons rocka och en tvameters haj bland annat. Den nast storsta rockan, endast natta ett ton, bestamde sig for att suga sig fast i mitt lar. Jag skojar inte, den sog med sig vatdrackten fem cm fran mitt lar innan den slappte. Av nagon anledning skrek jag inte sa varst, med daremot viftade jag vilt med armarna och tryckte mig mot kanten.
Eftre det begav vi oss ner till Newcastle. Dar hade vi tankt att mota upp me en kile vi traffade i bush campet, men det gick inte riktigt att fa ihop vara scheman. Men undertiden som vi var i Newcastle fick vi uppleva ett av det snabbaste och haftigaste vaderomslagen som vi har varit med om. Nar vi borjade ga runt i staden var det 40 C men efter en stund vande vinden och pa ca en minut gick temperaturen ner till 20 C. Det borjade aven regna och oska. Det var haftigt att se vad lite vind kan gora!
Fran Newcastle ar det inte lang ner till Sydney sa det var dit vi tog oss sedan. Vi spenderade dagen med att ga runt och satta upp lappar om forsaljning pa var bil runt om Sydney pa de storsta backpacker stallena. Det var lite deprimerande att satta upp lappen och se alla andra hundra miljoner lappar som satt dar. Men vi fosokte halla hoppet uppe. Men jag ska inte forneka att pa kvallen var stamningen ungefar lika munter som i ett barhus. Nasta dag forsokte vi fordriva sa gott det gick. Vi gick runt i Sydney och kollade i affarer, gick tll den botaniska tradgarden och kollade in Chinatown. Men under hela tiden kande jag hur telefonen brande i fickan och varje minut som gick och telefone inte ringde kanndes olidlig.
Pa eftermiddagen fick vi slut pa saker att gora och gick tillbaka till hostelet. Val dar kom alla jobbiga kannslor tillbaka och humoret dalade. Men sa kom stunden, den fantastiska stunden da telefonen ANTLIGEN ringde! Tomas holl telefonen i handen nar den ringde och den minen, rosten och forvirringen han hade nar an sa de magiska orden "det ar okant nummer" kommer jag aldrig glomma! Det var en fransk tjej i andra anden, hon ville kolla pa bilen med en gang vilket passade oss utmarkt! Snabba som vasslor tog vi oss ut ur hostelet och vandrade pa sma moln ner till gatan dar bilen stod.
Det var tva tjejer och tva killar som ville kopa bilen. Jag korde varsta forsaljnings snacket med tjejerna (Tack pappa!), och Tomas visade motorn for killarna som forsokte latsas att de visste nagot om motorer. Allt kandes bra, men vi ville spela coola sa vi sa att det var ingen bradska med att bestamma sig, "ring ni ikvall nar ni bestamt er." Den kvallen gjorde vi inte mycket, och aldrig forr har sa lite tid passerat under sa langa stunder! Men jag sa att vi vantar till 21 och sedan far vi se hur vi ska gora. Me mycket riktigt sa ringde de tillbaka kl 21:01. De ville ha bilen! Underbart! Vi gick ut och firade med middag. mycket gott!
Medans vi vantade pa att de skulle ringa tillbaka berattade vi for nagra av de andra som bodde pa hostelet att vi kanske skulle fa salt skrutten. En av killarna sa att han kande en kille som salde begangnade bilar sa han ringde honom och fragade vad han skulle kunna ge for var bil. Han ville inte under nagra omstandigheter ha med var bil att gora! Inte ens om vi skulle betala honom! Sa nar de antligen ringde och sa att de ville kopa bilen blev han pa hostelet sa paff att han bugade sig for mig och erbjod mig ett jobb!
Under tiden som vi gick omkring i Sydney sprang Klara in i en gammal van. Han heter Tim och Klara traffade honom nar hon var i Sydney forra gangen. Han ar en underbar manniska och valdigt enkel att ha att gora med. Han bjod in oss till en "Australia day" fest som var hos hans kompis ute i Bondai Beach. Vi tackade gladeligen ja och packade vara vaskor och flyttade ut till Bondi.
Bondi ar Sydneys strand omrade, men ar typ som e egen stad. Det ar valdigt mysigt dar och stranden ar vacker. Men nar vi kom dit var det smockat med folk! Rena myrstacken! Stranden var mer svart an vit for det var sa mycket folk pa den! tyvarr kom vi aldrig ivag till festen, vi missforstod Tim och trodde att det skulle vara nagon under kvallen, men det visade sig vara en dagsaktivitet. Sa nar vi val traffade Tim skulle han aka hem. Men eftersom han ar fantastisk sa tog han bilen ut till Bondi igen och at middag med oss!
Vi spenderade nagra lata dagar i Bondi och njot av livet. Sista kvallen innan vi tog taget bjod Tim in oss pa middag. Jag har aldrig varit glad i getost men han har omvant mig! Och inte bara den var god utan aven det grillade kottet och de dubbelbakade potatisarna och de annurlunda kottbullarna var himmelska! Mumma!
Dagen darpa gav vi oss av till Pert, och har ar vi nu! Vi planerar att utforska denna sidan med, dock inte lika ordentligt som ostsidan. Det ar ett stort land och man kan inte hinna allt...
Nej nu far det verkligen vara nog! Ha det sa bra och god natt!!
- comments