Nu kör vi igen!

Som alla vet vi det här laget så har jag tillbringat julen i Svedala. Tack alla för kaffe, sällskap, middagar, jobb och allt annat. Tänker inte gå in djupare på detaljerna men roligt var det.

Vårens kurser kommer bestå av följande:

• Principles of selling
• Principles of marketing
• Operation management
• Business Management
• Intercultural Communication

Kommer gå in djupare på vad de innebär när jag själv vet var de innebär. Men det låter roligt.

Med från Sverige fick jag min kära vän Herr Nicklas Nilsson. Vi har de senaste 2 veckorna genomfört en roadtrip som heter duga. Tänkte jag skulle nämna den lite här.

29 Januari: Ankom med flyg och landade 22.30 på kvällen. Drog direkt till hotellet. Bums i säng.

Dag 1: Självklart så lämnade man ett kallt o mörkt Sverige för att komma till den goa värmen i Kalifornien. Så blev det ju inte riktigt då. På söndagen tog vädret det fantastiskt fina beslutet att hedra oss med sin närvaro. Hindrade dock inte oss från att ta tag i våra liv utan vi stack direkt till Universal Studios där vi tillbringade dagen i filmens fantastiska värld. Har ju varit där en 5 ggr innan men för Nicklas blev det en trevlig dag. Är faktiskt ganska trevligt där ändå. Dagen bästa händelse var när jag fick Nicklas och en Tyrannosaurus Rex på samma bild. De såg så kompatibla ut på något sätt. Och för alla som vill/tänker/funderar på att åka dit. Missa inte Simpsons The Ride. Det är en grymt roligt upplevelse. En av de bättre attraktionerna som finns i sin kategori.

Dag 2: Nu kom solen.. Men inte värmen.. Men vi åkte ändå runt och gjorde stan. Hollywoodskylten, Griffith Observatory och Santa Monica blidde det. Fick inviga Nicklas i tjusningen av att ta en lunch på Santa Monica Place. Kinamaten där är fantastik. På kvällen blev det Hard Rock Café på Hollywood Blvd. Fick med ett ölglas som sovenir. Min vän var dock djupast imponerad av kvarteret runt Bevvan. Rodeo Drive har sin tjusning. Vi fick se en kändis där. Jag vet inte vilken kändis men vi analyserade fram att det måste varit en kändis för han såg ganska känd ut. Man ser på en känd kändis att de är kändisar just på grund av att de gör allt för att se ut som en okändis. Denna kändisens okändishet blåstes ganska ordentligt med tanke på hur många fotografer som förföljde honom. Så det var så vi visste att denna för oss okända kändis var en kändis trots att han försökte spela okänd kändis i ett kändiskvarter.

Dag 3: Stötte på ett gäng härliga äldre människor vid frukosten. Ungefär en armé äldre herrar från Västerås som åkt till USA för att gå på bilmässor. De blev intresserade av att få veta vad jag visste om bilar. Jag svarade att bilar är för mig som vad häst är för en frimärkssamlare. Man vet vad det är men man rör dom aldrig. Sen blev jag resebyrå i en halvtimme o upplyste dom om vad de inte får missa under sin fortsatta resa. Efter detta drog vi till Venice Beach. Majjakulturens huvudstad i LA. Bilder har publicerats tidigare och det så unefär likadant ut. Vi rökte inget utan packade oss sen i bilen för att åka mot den goa värmen i Phoenix.

Dag 4: Det blev ingen värme i Phoenix. Snarare blev det lägsta temperaturen på hela resan. När jag åkte från LA var det typ 15 o sol. Alldeles precis lagom för shorts. När vi kom till Phoenix på morgonen var det undefär 38334 sekundmeter o -6 grader. Jag förstår varför det inte finns eskimåer i Phoenix. Finns väl ingen som vill bo i den kalla o dragiga hålan. Vi var inte heller många som gick runt i shorts i Phoenix centrum o letade frukosthak. I Phoenix finns absolut ingenting att se. Vi blev tipsade om Herbs Museum. Det är en lokal fylld med bråte som ingen förstår sig på o som kalla infödingskonst. Behållningen blev att indianer är konstiga. På kvällen var det hockey i Jobing.com Arena. Phoenix mot Vancouver. Vancouver vann med 6-0 efter att ha utklassat sin motståndare. Efter denna övertygande vinst gick vi till området utanför arenan och firade triumfen med de 4-5000 Vancouver-fansen som fanns där. Var riktigt trevligt.

Dag 5: Avresa mot den världskända orten Sedona i norra Arizona. En stad stor som Ljungby som ligger insprängt i de för Arizona så klassiska röda klipporna. En mkt fin stad. Fortsatte sedan färden mot nöjeshuvudstaden nummer 1 i södra Nevada. Las Vegas förståss.

Dag 6: Censur

Dag 7: Censur

Dag 8: Morgonen är censurerad. Men vi gav oss i alla fall av norrut mot Sequoia Nationalpark. Brakade in på ett ganska bra motell precis i kanten på parken. Denna kvällen var det Superbowl på TV. Superbowl är ungefär lika stort här som en kombination av Schlagerfinalen/Shopping i Ullared/Mellandagsrea är hemma. Hela byn hade samlats kring en stor storbilds-TV på denna anrättning. Det var ett bra drag i lådan. Roligaste var ändå att den onyktraste personen i lokalen var bartendern/servitören/ägaren själv. Vi tänkte också fira denna tillställning genom att äta lite bättre än vanligt. Fick nog amerikats bästa ribs på ena halvan av tallriken. På den andra halvan låg en kyckling som ovan nämnda eskimåer ej hade ätit ens i svält.

Dag 9: Upp i bergen mot General Sherman. Detta är ett litet träd med den respektabla massan på 1300 ton. 11 meter i diameter vid roten och 90 meter högt. Ungefär lika mkt timmer i ett träd som det totala timmerinnehavet min far har i den småländska myllan. Ner från bergen igen för att åka till Yosemite. Återigen upp i bergen och snömängder. Kanske inte 2 meter som i Sequoia men trots allt snö. Yosemite är parken som är mest känd för sina flådiga vattenfall. De har oxå en av de på Ciabata (Reservation för stavningen) jag tuggat på. Dessutom en supertrevlig i kassan. Denna macka med en kall Budweiser och omgiven av betande hjortar o 800 meter höga vattenfall gjorde den eftermiddagen. Körde till San Francisco på kvällen.

Dag 10: Turistade San Francisco. Golden gate o sen Alcatraz. Helt ofattbart små cellerna var egentligen. De som bodde där måste kännt sig ordentligt instängda. Men å andra sidan gjorde gallerdörren att planlösningen kändes luftig. En mkt intressant tur där de förser en med en free-style att gå runt i samma takt som den pratar. Nicklas var ju ganska omgående borta. Han var på kapitel 15 rent fysiskt medans radion fortfarande pratade kapitel 13. Men han njöt i alla fall. Sen blev det backkörning. San Fransskridsko är ju lite berömt för sina backar. Man kan hitta rätt ordentliga backar mellan de fullkomliga stup som finns. Jag skulle vilja se den staden med 5 cm snö på backen. Vissa backar är så branta att enda chansen att gå upp för dom är att gå baklänges o inbilla sig att man går i nerförsbacke. På kvällen blev det Kina-Town. Det ska tydligen vara den största kinesiska kolonin utanför Kina. Det som var mest konstigt var att man inte kunde hitta mkt som det inte stod "Made in China" på.

Dag 11: Åkte runt lite i omgivningen i väntan på att vi skulle få checka in på Parc 55 Wyndham. Ett hotell lite mer centralt än vi sovit innan. Kommer fram o det visar ju sig att det är ett sånt där lyxigt hotell där man handikappförklarar alla gästerna. Man får absolut inte göra något själv. Men när de såg vilken excellens som var på väg in så blev ju personalen lyrisk och gav oss toppservice resten av vistelsen. På kvällen gjorde vi en jordbrukskulinarisk inventering av centrum. Vi kollade upp vad man kan göra med humle, jäst och vatten. Vi drog slutsatsen att dessa 3 ingredienserna gör stor skada på hälsan. Speciellt dagen efter. Men roligast av oss alla hade nog arbetsgänget på den irländska pianobaren. Samtliga blev avvisade reda i arla afton. Det var vackert.

Dag 12: Highway 1 längs med Kaliforniens kust. Jag anser att det är en grymt öveskattad väg. Inte speciellt många mil som är sådär vykortsvackra. Men vi tog oss i alla fall igenom saken och för 3:e gången i rad kom jag för sent fram till Hearst Castle o fick inte åka upp denna gången heller. Men när jag åker vägen för 4:e gången så ska jag hinna dit. Tog in på Motel 6 strax norr om Santa Barbara. Käkade på en alldeles underbar restaurang vid namn A.J Spurs. Där fick vi lära oss att om man har en naturligt stor buffel i skala 1:1 så kan man alltid ställa den i en restaurang. Har man dessutom en uppstoppad Isbjörn och en Älg i garderoben så har man rekvisita för att starta ett A.J Spurs. Maten var dessutom fantastisk..

Dag 13: Vinprovning. Åkte runt i filmen Sideways fotspår och provade viner hela dagen. Man blir lite av en expert. Innan visste jag att det fanns 3 sorters vin. Rött vin, vitt vin och lådvin. Efter vinprovningen visste jag dessutom att viner inte alltid smakar illa. Att odla druvor är lika komplicerat som att pilla ett gem igenom sin trädgårdsslang samt att det var på Fee´s Parker som den mest berömda scenen i filmen utspelar sig. Tänk vad man kan lära sig på lite vinprovning.

Dag 14: Slut på resan. Droppade av Nicklas vid LAX 11.45. Flyget hans gick vid 14.00. Trodde vi. Det gjorde det inte. Det gick 12.30. Så han fick göra en Herr Persson o springa till gaten. Jag hörde bara personalen säga till honom "Your flight is leaving in 30 minutes -- You better run". Det var roligt för mig. Det var nog inte lika roligt för Nicklas. Men han kom hem i ett stycke.

Själv sov jag ut.

Denna gången har jag ingen direkt SIIPAS att bjuda på. Ska hålla span på det tills nästa tillfälle.

Troja vinner när jag är hemma.

Troja vinner inte längre

Det var roligt att jobba. Ska bli skönt med 4 månaders semester igen. Gillar upplägget. Jobba 5 veckor -- ledig 5 månader.

Min packning bestod av 6 kilo kaffe. Vore väl attans om det inte skulle räcka mars ut.

Kommer posta bilder från roadtrippen. Just nu lockar min lasagne hårdare.

Tackar än en gång alla för besöket över jul

Amanda har blivit en fartvirtuos i backen. Det rycktas om att hon åkte ifrån sin far.

Ha det gott där ute så uppdaterar jag om ett par veckor..