Profile
Blog
Photos
Videos
Tågresan upp till Kozhikode var över förväntan. Vi hittade tillslut vår sovvagn och eftersom vi hade bokat första klass så hade vi en egen kupé som vi kunde stänga till. Det skulle finnas A/C, men vi var mycket nöjda att det fanns fläktar i alla fall. Det fanns till och med en toalett. En toastol. Det gick rakt ut på rälsen, men det fanns en toa. De kom även för att sälja lakan och kudde på kvällen som tacksamt togs emot. Nattens sömn uteblev nästan helt, men kände mig ändå väldigt nöjd med tågresan för övrigt.
Efter tågresan fick vi samtal från mannen vi hade haft kontakt med. Han ringde redan oss vid fem på morgonen och frågade så vi var framme med tåget och vilken buss vi skulle ta för att komma rätt. Vi satte oss på en buss och färden uppför berget kunde börja. Det tog ungefär två timmar och det var verkligen serpentinvägar upp längs berget. Med väldigt fin utsikt.
När vi hoppas av bussen stod två tuk-tuks och väntade på oss. Vi for rakt ut i ingenmansland och vi kände oss lite spända på vad som väntade. Vi blev framkörda till ett hus. Frun i huset, Mary, kom ut och hälsade oss välkomna och sa att vi kunde gå upp till våra rum en stund för att sedan komma ner för frukost. Jaha. Det är här vi ska bo alltså. Haha. Som sagt. Här vet man aldrig vad som komma skall.
Efter frukosten, som bestod av ris och kokoskaka med kikärtsröra, fick vi guidad tur runt om i byn. En kille vid namn Elias visade oss runt. Vi besökte små bambubutiker, bambustugor, bambufält, risfält, vi hamnade även på en liten festival, klättrade upp för ett berg för att besöka en otroligt fin utsiktsplats. Efter en mycket intensiv dag och utebliven sömn natten innan så blev det sängen ganska tidigt för vår del. Vi fick dock en smärre chock när vi skulle lägga oss. Det var kallt. Det var så kallt i huset att vi fick sova med stora fleecefiltar. Trots att man var nedkyld av kalldusch plus kylan i huset och en säng som var hårdare än hårdast så somnade vi för kvällen.
- comments