Profile
Blog
Photos
Videos
Jenny har lart sig en ny fras... "ESPERA"! Det betyder "vanta" pa spanska och ar bra att saga nar man vill halla en buss..
Efter var 5-dagars vandring till Machu Picchu var vi val varda ett partaj i Cusco nar vi kom tillbaka. Vi dissade naturligtvis var egen (trakiga) vandringsgrupp och anslot oss istallet till den andra gruppens partaj. Dar rokte vi vattenpipa och hamnade pa en peruansk svartklubb. Pa klubben spelade Perus popularaste "popband". Snacka ar tydligen det allra senaste instrumentet har i landet. A-K rycktes med i stamningen och inforskaffade naturligtvis cd-skivan. . . Kanske inte det mest genomtankta kopet pa resan *Skratt*!!
Dagen efter var det dags att leta sig soderut mot Titicacasjon och Isla del Sol. A-K "tidsoptimisten" Eckerlid far ett bryt nar hon inser att vi for en gangs skull faktiskt kom for sent till busshallplatsen och missade bussen. Vi blev istallet kvar i Puno en natt da ingen direktanslutning till Copacabana fanns. Kanske var det anda nagon som hade ett finger med i spelet! Det visade sig namligen att den buss vi skulle ha akt med fran Cusco krockade och 16 personer avled. Dagen efter passerade vi vraket och det tog ett par dagar innan vi lyckade slappa vilken enorm tur vi hade haft!
Framme vid den bolivianska gransen mottes vi av en glad passkontrollant. Han pratade strunt med var och varannan turist och passade pa att fordjupa sina kunskaper om varldens alla lander. Nar det ar dags for Jenny att passera kontrolllen sa far hon aterigen anvandning av sina sprakfardigheter. Kontrollanten fragar glatt varifran Jenny kommer och vilka djur som finns i det landet. Jenny "sprakbegavningen" Karlsson tolkar detta som att mannen fragar om vi har kangurur i Sverige. Jenny blir glad att hon faktiskt kan svara pa denna fraga och kastar ur sig "nej nej det ar alldeles for kallt i Sverige". Kontrollanten ser nagot forvanad ut men stamplar Jennys pass och later henne passera. Jenny ler stort och ar nojd med sin konversation. Just nu finns det alltsa iaf EN passkontrollant som tror att Sverige ar fritt fran djur pga. den extrema kylan...
Vi tog en bat ut till Isla del Sol (dar det sags att solen foddes). Baten kranglade och kaptenen bad 2-3 frivilliga passagerare att satta sig langst fram i foren (alltsa utanfor staketet) for att fa battre jamnvikt pa baten. Han hann inte ens avsluta meningen innan Jenny satt och viftade at A-K att folja efter. Suck! Alla dessa faror.. nar vi hade satt oss dar visade det sig att det rackte med 2 passagerare (?). Vi tittade pa solnedgang och soluppgang och vandrade runt on. Jattevackert!
Darefter akte vi till La Paz och besokte Valle de la Luna (mandalen). Vi gick runt i nationalparken och tittade pa hur naturen haftigt nog har formats likt ett manlandskap. Efter besoket var det dags att borja dra sig mot bussen som vi hade bokat vidare mot Potosí. Naturligtvis blev det knappt med tid och det slutade med att vi fick springa ikapp en buss och hoppa pa den mitt i en traffikkorsning...coolt tyckte A-K och utbrast "ha ha precis i tid!"...mindre coolt tyckte Jenny.
Den 10 timmar langa bussfarden ner till Potosí visade sig kosta 30kr. Det var lagom tyckte vi. A-K sag dock en seriekrock med en liknande buss inblandad efter vagen..
I Potosi besoker vi stadens silvergruva tillsammans med Bojk och Merel (det hollandska paret som vi motte under Salkantayvandringen). Besoket inleds med att vi aker till "miners market" dar vi helt legalt inhandlar bomber till gruvarbetarna. Man kan aven fa kopa med sig 96% alkohol for det gillar de tydligen men A-K och Jenny ar mer inne pa detta med bomber och dynamit och koper en varsin pase. Gruvturen tar oss djupt in i berget dar vi far se hur gruvarbetarna sliter under harda forhallanden. De blir dock glada over dynamiten. Vi far aven smalla lite bomber sjalva.
Nasta dag ar det dags att leta sig vidare mot Uyuni. Vid detta laget har Jenny lart kanna sin reskamrat sa pass bra att hon staller klockan 15 minuter tidigare for att hon skall slippa hoppa pa bussen i farten. Knepet lyckas och vi ar i god tid vid busshallplatsen! Vi koper biljetter och hoppar glada ombord bussen. Da visade det sig dock att bussen ar overfull och Jennys plats har blivit sald 2ggr. En fet sur dam har tagit Jenny plats och vagrar flytta pa sig! A-K kaftar bast hon kan med biljettforsaljerskan men utan framgang.. den feta damen sitter dar hon sitter. Forsaljerskan menar dock att det inte alls ar nagra problem for det finns visst EN plats. Det har tillverkats en plats langst framme hos chaufforen. Den bestar av en appellada med en jacka som dyna. Perfekt for en 6h bussresa! A-K valjer att inte protestera da hon ser att vissa passagerare far sta..
Val framme i Uyuni bokar vi en tredagars jeeptur till Saltoknen. Den inkluderar aven lite sandoken, diverse vulkaner, geisrar och heta kallor. Vi ar 6 stycken i var grupp, forutom Merel och Bojk traffar vi aven tva amerikanska tjejer. Saltoknen overtraffade alla vara forvantningar, otroligt vackert! Pa vagen tillbaka far vi saga hej da till Merel och Bojk som hoppar av i Chile. Tillbaka i Uyuni bokar vi nattbuss till La paz och far naturligtvis springa for att hinna med bussen i vanlig ordning...
Vi ar nu tillbaka i La Paz och har bokat ett flyg till Rurrenabaque. Darifran ska vi utforska Amazonas under den sista veckan pa var resa. Vi maste logga ut nu eftersom det snart borjar bli ont om tid att hinna med flyget...
Ha det sa gott darhemma, snart ses vi!
Glad Lucia!
/Anna-Karin och Jenny
- comments
Tina Hmm funderade länge på hur ett manslandskap ser ut innan jag inser att det naturligtvis är ett mÅnlandskap in sett! =)
Cissi Helt otroligt vad ni är med om på er resa! Sitter och biter på naglarna tills er nästa uppdatering..! Många kramar
Jenny K Det ar sa roligt att ni foljer bloggen! GILLART!
Ej-Kej manslandskap!....det later ju som ett fantastiskt turistmal!