Profile
Blog
Photos
Videos
Hej igen!
Sista dan på ett tag som vi vet att vi har internet, så nu kommer inläggen tätt, just don´t get used to it. Vi har nu vart här i två veckor och sett små glimtar av två afrikanska länder och dess invånare. Det är jättesvårt att uttala sig om länderna, då minsta gissning om hur det är här utifrån det lilla man sett tenderar att bli en sanning så snart den uttalas och är det något vi är säkra på så är det att vi vet egentligen inte så speciellt mycket. Ingen av oss har varit i ett afrikanskt land tidigare (charter till egypten räknas inte) men vi kan ändå säga att när vi kom till Tanzania var det väl ungefär som vi tänkt oss. Dar-es-Salaam var hett, trångt, mycket trafik och olika lukter och väldigt mycket folk. Det ändrades när vi kom ut på landet och upp i bergen, då var det ibland långt mellan byarna. Vägen som vi körde genom Rift Valley fram till Mbeya var stor och fin, med en hel del trafik och en hel del lokala trafikregler vi inte riktigt förstår oss på. Det blinkas å tutas åsså kör dom på fel sida...
Det blev en stor skillnad när vi kom till Malawi. Vägarna blev sämre och trafiken obefintlig. På vägarna är det fullt med människor men alla går eller cyklar. Det är bränslebrist här och i en stad såg vi en kö till macken, den sträckte sig runt fler kvarter. Ungefär som köerna till ATM-automaterna. Vi hade läst innan vi kom till Malawi att människorna här är vänliga och det kallas "Det stora leendets land". Detta håller vi absolut med om; det har varit ett fasligt vinkande åt alla håll. Många här kan engelska och vill gärna prata lite, och alla börjar ett samtal med ett artigt "how are you". Vi träffade några barn som högtidligt tog i hand och sa how are you madame på fin skolengelska.
I Malawi har det känts lite mer genuint afrikanskt, såsom vi hemma tänker oss. Här bär kvinnorna sina barn på ryggen och sina bördor på huvudet. Byarna består av små hyddor av lera och halm och överallt springer getter, höns och barn. Längs vägarna står boskap bundna med en bit rep och kan ställa till det rejält för vekhjärtade turister. Vi kom körandes på en mycket lerig väg med djupa hål som man var tvungen att köra slalom mellan för att inte fastna. Problemet var att när vi skulle väja för ett hål klev en fräck ko ut framför bilen så vi fick väja för kon istället. Sen kom vi inte loss. Det samlades massa bybor som glatt tittade på när Ronnie till slut fick ta fram bogserlinan och dra upp oss ur dyn. Alla var glada å gladast var nog Ronnie som fick lite action. Även kon log litegrann. Den som inte log var föraren. Ni ser på bilden i albumet vem det var.
Imorrn åker vi över gränsen till Zambia. Ingen av oss har någon uppfattning om hur det kommer att bli, vi vet inget om landet, det talas sällan om det hemma. Vi återkommer.
Vi vill oxå tacka alla som kommenterar på bloggen, det är jättekul att höra vad ni tycker och tänker och vad som händer hemma. Kram till alla som vill ha
// Anna & Gabriel
- comments
Bosse Det vekar vara mycket att kolla på. Ha det så trevligt och jag kanske får höra lite rövarhistorier :) nästa gång vi träffas.
A o B Nicander Roligt med era tankar och referat, som vi gärna läser. Hoppas att ni njuter och lagrar alla intryck på bild. Vi gamlingar har det bra. Idag tog våren ledigt o det kom en hel del snö men det finns sol o värme på väderkartan. Igår blev det nya glasögon åt Bo. Så han ska se bättre(ut). Mormor fick lite besök av oss i söndags, hon hälsar. Malin är till Polen ett tag, så nu är det lungt på jouren. Bosse håller ställningarna på Presto o jag här hemma.Många kramar Anita o Bosse