Profile
Blog
Photos
Videos
Allting gick alldeles underbart i Cancún för ett ögonblick. Visade sig att jag bokat ett riktigt schysst hostel, med väldigt fina människor. Ägarinnan Abigail var hur cool som helst, och en rolig grej var att hon i sin ungdom dejtat en av medlemmarna i La Ley (chilenskt poprockband).
Fanns några gulliga japanska killar där med, chockerade dem med att hälsa på japanska då jag redan visste att de var japaner. På kvällen så gick vi alla ut inklusive ägarinnan och drack gratis sprit som man fick på en restaurang om man fyllde år (dock då fick man betala för colan osv, och den var svindyr haha för att väga upp)
Dagen därpå åkte jag till Isla de Mujeres med en katamaran. Har alltid velat segla med en sådan. Var fri bar på båten, så det blev en del öl och drinkar. Var i princip bara jag som reste ensam, sedan var det en massa par/familjer. Lite trist haha. Fast besättningen uppskattade det, de höll på att larva sig en hel del och slogs om min uppmärksamhet. En sak är säker, mexikanska killar är oerhört på. Kände mig lite obekväm första dagen när jag gick omkring ensam. Men har väl vant mig mer nu. Jag gillar det ju inte, men försöker att inte visa mig så obekväm som jag verkligen är haha.
Tillbaka till katamaren, vi åkte först och snorklade vid ett område. Var inte sådär jättespännande efter att ha varit vid Hanauma Bay på Oahu, men jag såg i alla fall lite fler fiskar och dessutom en hel del barracudor.
Nästa stopp var väl centrum, gick iväg till stranden och tog en promenad i någon timme, sedan satte vi av mot en privat del av ön (där det bara finns en massa lyxboenden) var nästan helt folktomt, vi bjöds på en liten buffé och hade sedan tid att utforska den privata stranden. Blev en liten segeltur tillbaka mot Cancún sedan, men inte utan tequilafest! En av de i besättningen satte på sig en mexikansk hatt och den andra klädde ut sig till en kurvig kvinna och dansade sexigt medans de hällde i tequila i alla på båten. Fin dag haha! Var längesedan jag var ute och seglade :)
Dagen därpå var jag oerhört seg och kände inte för att ge mig iväg någonstans ensam. Så väntade på (i hemlighet haha) att Niels, en holländsk kille (som har rest runt världen i nästan 3 år!!! Och seglat från Japan till Alaska osv...) skulle bli avbytt på hostlet där han hjälper till då och då. Vi tog oss till Playa Chacmool på hans motorcykel och jag tog honom till den lilla hmm piren byggd av stora cementblock. Vi gick ut nästan hela vägen, och blev alldeles dränkta från topp till tå tre gånger då vågorna slog in över blocken. Var oerhört kul. Sedan promenerade vi ett tag på stranden tills solen gått ner.
På kvällen åkte jag Niels, Abigail och hennes amerikanska kille mot Zona Hotelera i hennes bil för att ta oss några drinkar/öl. Gick först till ett ställe där en av de boende jobbar på och fick gratis frozen margarita :)
Vi gick vidare till ett uteställe där det var fullt upp och drack lite. Senare fick jag snilleblixten när Abigail och hennes kille lämnat oss för ett ögonblick att gå till stranden....
Och här förändrades min upplevelse av Mexico hitills.
Vi gick och satte oss på stranden, min väska var där ena sekunden, andra sekunden var den borta. Spårlöst försvunnen... fick panik. Var även en polis/säkerhetsvakt precis bredvid oss, jag tror att han kan ha varit inblandad... satt massa på stranden runt omkring och bara hängde. Antar att det var någon vi passerade (och att de sitter och väntar på berusade turister), de gömde säkert bara undan väskan till vi gått. Fick rejält med panik och började gråta. Jag menar - alla kort var bara borta och min kamera som jag precis köpt för 500 dollar. Men det spelade inte så stor roll egentligen, är bara en sak. Jag var mest ledsen och förvirrad kring hur jag skulle kunna överleva fram tills att nya kort skulle komma, och om jag ens kunde bege mig av på min tour eller vara fast i Cancún tills de kom...
På morgonen väcktes jag av att en av tjejerna på hostlet knackade på dörren. Några hade ringt och sagt att de hittat min plånbok (!!!!!!???) Visade sig att en kanadensisk man som har lägenheter på stranden hittade den och trodde att det var skräp, gav den till sina vänner, som ringde hostlet.... SOM TUR VAR HADE JAG ALLTSÅ ETT VISITKORT FRÅN HOSTLET I PLÅNKAN.....!!!!
Ahhh! Vilken jäkla känsla. Jag var liksom redo att ge upp, och bara nä nu åker jag hem. Som tur var hade jag bara spärrat ett kort. det andra hade jag tillfälligt låst för utlandsköp och uttag. Fast det glömde jag ju bort. Så försökte ta ut pengar 3 ggr på raken. Haha... och Handelsbanken skickade mig ett sms om att de tillfälligt spärrat kortet pga av detta. AHHH! Stupid! Men har löst det nu. Jag har cash! Jag mår bra!
Ska försöka att hålla mig borta från trubbel nu... jag hoppas bara att jag får något tillbaka från försäkringen i alla fall. Var på polisstationen i Cancún (som för övrigt hade en oerhört deprimerande atmosfär) och fick något form av papper där jag lämnade ett vittnesmål om vad som skett, och så fick man betala för att få en kopia (???!!) jaja, hoppas att det duger.
Man får bara ta allting som sker dåligt som bra som erfarenheter... om det är något jag lärt mig under denna resan är hur osignifikant materiella ägodelar verkligen är, och att det är inget man ska fixera sig mycket vid. Huvudsaken är jag och min hälsa och välmående. Vilket jag hade en insikt om förut med, men som verkligen har fått en större innebörd nu efter allt detta. Hade i alla fall gott om stöd i allt detta från Niels, Abigail och David. I värsta fall hade jag fått stanna hos dem ett tag till, de hade hjälpt mig utan tvekan.
Var trist att bege sig av imorse och lämna mig bakom Niels som är en galen vagabundo (verkligen 100% modigare än mig) som reser runt på motorcykel just nu världen över, han tältar ute i det fria ofta och ska även göra det idag. Tänk er att ha rest nonstop i nästan 3 år...!!! kan inte föreställa mig det, men det skulle vara oerhört spännande. Men en sådan resa skulle jag aldrig göra som ensam tjej. Skulle vara alldeles för otryggt utan sällskap.
Nu har jag anlänt till Tulum, och är fortfarande lite mentalt omskakad/uttömd eller vad man nu ska säga. Gått omkring bara en liten stund för att hitta något att äta, och köpte även en typisk liten mexikansk tittskåpssouvenir, är en målning som liknar Frida Kahlo men är en Dia de los muertos figur istället (ja, Christian jag ska försöka trycka ner en till dig också om jag hittar ngn jag tror du gillar). Får se om jag tar mig till ut till stranden eller Tulums ruiner imorgon. Den 6 mars drar jag vidare mot Merida.
Allt är bra nu i alla fall!!! Bara att se framåt istället för bakåt! Ibland inträffar dåliga saker, så är det bara. Men att jag lyckades få tillbaka plånboken var faktiskt tur i all otur.
- comments
Marcela Cavieres Hola Gaby Menos mal que encontraste tu cartera y que tengas dinero . Una experiencia que te prudusco un mal momento,menos mal que todo se soluciono,anda con mucho cuidado,mejico es peligroso. No confies mucho de la gente y de los tragos grattis.Besos M
EunNa Grattis till nomineringen c5h va jag e4r glad ff6r er skull!!!! Se5 Glad!Ni e4r ve4lkomna till Stockholm den 18 maj men pe5 grund av utmeyrms ske4l kan vi bara ta emot tre elever fre5n varje lag! Se5 e4ven om vi vill tre4ffa er alla och fe5 mf6jlighet att prata med er, hylla er och hf6ra mer om ert skolarbete se5 fe5r ni alla inte plats.c4n en ge5ng grattis, super-duper-grattis!!!