Profile
Blog
Photos
Videos
Att lämna Australien för att flyga till Nya Zeeland skulle bli krångligare än jag trott..På flygplatsen i Sydney ville dom inte låta mig checka in om jag inte bokade om min returbiljett. Eftersom mitt första visum gick ut den 12:e jan och min returbiljett var den 21:e skulle NZ inte släppa in mig eftersom jag inte hade ett visum i Oz när jag skulle tillbaka..Men vi löste det genom att göra en bokning för den 10:e skriva ut pappret och sen avboka biljetten. För lätt. Väl i NZ kollade dom ingenting, det var bara att knalla in.
Erik skulle flyga ca 2 timmar efter mig från Sydney men mitt flyg var försenat, så helt plötsligt när jag stog där och skulle köpa lite snacks knackar någon mig på axeln, och där är han! Min bror! Så jäkla paff jag blev! Men det konstigaste av allt var väl att det inte var så konstigt. Var som att jag träffade honom igår J
Vi träffades på flygplatsen i Auckland igen och Erik hade hamnat i lite trubbel..dom är väldigt strikta med att man inte får ta med mat in i landet och Erik hade glömt att han hade en apelsin i handbagaget...400 dollar i böter, dyr apelsin.
Vi checkade in på ett hostel i Auckland, sightsade stan lite och bestämde oss sedan för att hyra en liten camperbil i en vecka och köra runt nordön. Vi började med att åka till Coromandel Peninsula och körde en fin kringelikrokig grusväg till Whitianga vid havet där vi skulle campa. Vädret var inte kanon men Erik som kommit från ett -20 gradigt Sverige skulle bada!
Dagen efter körde vi vidare och hamnade vid en jättefin strand, Chum Beach, med rätt sköna vågor. Vidare mot Whangamata där vi tog en promenad till Cathedral Cove i väntan på att tidvattnet skulle sjunka så vi kunde åka och gräva oss en grop vid Hot Water Beach. Det är en strand med en varm källa under, så när man gräver sipprar det upp varmt vatten så att man får en lite pool. Gött! Dagen efter kom vi till en stad som hette Mount Maunganui. Vi skulle egentligen bara kikat lite, knallat uppför berget för vi hade hört att det var fint och sen åkt vidare. Men det var ett gött ställe så vi checkade in på en lite flashigare camping precis vid stranden och bara tog det lugnt resten av dagen.
NZ är juh Sagan om ringen landet! Dom utnyttjar det rätt bra och nu när The Hobbit precis haft premiär är det reklam överallt. Vi ville besöka Hobbiton! Den gård där kulisserna för Bag End är, där hobberna bor. Så vi åkte dit och gick på en tour runt lilla Bag End. Det var kul att se J Sedan hittade vi en fin camping utanför Rotorua där vi träffade tre grabbar. Artur, Carlos och Charlie från Portugal och England. Vi skulle alla till Rotorua och slog följe dit. Rotorua är känd för sin geometriska aktivitet, det finns ett antal gejsrar och hela staden luktar svavel. Vi tittade på Blue and Green Lake, Mud Pools (het kokande lerpool) och badade i Kerosene Creek. Kerosene Creek var en svavelhaltig källa där vattnet var runt 40 grader, hur gött som helst!
Killarna hade, precis som Erik och jag, tänkt göra Tongariro Alpine Crossing, en dagsvandring över vulkaner. Så vi bestämde oss för att allihopa ta in på ett hostel i Taupo för att nästa dag tillsammans åka ner till Tongariro National Park 1,5 tim söderut. Tyvärr skulle halva leden vara avstängd eftersom en av vulkanerna hade haft lite hicka för ett tag sen, men halva fick duga! När vi kom dit fick man tydligen inte köra in till parkeringen vid början av leden pga utbrottet, så man var tvungen att ta en shuttle bus dit från Whakapapa Village för 45 dollar eller knalla 9 km till början av leden. Snåla som vi är tänkte vi att ska vi ändå promenera 6 timmar kan vi lika gärna promenera 6 till...Detta var början på en sjuHELVETES dag!
Dom sa att det skulle ta ca 3, 3,5 tim att gå till början av leden, vi gjorde det på dryga 2! Men redan här gav Carlos upp och gick tillbaka till bilen. Sen var det bara till att börja klättra, upp, upp, upp! När vi kommit nästan till toppen såg vi att det fanns en 3 hour return klättring uppför vulkanen Ngauruhoe och Erik och Artur började fundera.. En brant jädra vulkan utan något spår att följa utan det var bara att klättra. Skulle vi göra den skulle vi definitivt inte vara tillbaka innan det blev mörkt. Vi fortsatte upp mot Red Crater och det var så långt man kunde komma. Nu hade det börjat bli lite kyligt och det fanns snö här och var (snö! XD) Efter att ha lunchat lite där uppe började vi gå neråt och kom till Ngauruhoe skylten igen. Vi funderade..kom fram till att hade vart väldigt half ass att inte bestiga denna vulkan! Go hard or go home!
Fyyy faaaan....vi är juh dumma i huvudet var det enda jag tänkte under denna klättring. När vi nästan var uppe mötte vi en kiwi familj på väg ner och dom berättade att vi höll på att bestiga Mount Doom i Sagan om ringen! Gjorde att det hela kändes lite bättre J Man hade två vägar att välja mellan när man skulle upp och dom sa också till oss att vi valt den jobbigaste, naturligtvis. Vi kom upp iaf och där fanns en glaciär! Så vi hade lite snöbollskrig och rumpåkning. Det hade blivit väldigt dimmigt under våran klättring så vi hade ingen vidare utsikt..men det gjorde inte så mycket för vi hade precis ägt denna vulkan!
Att komma ner gick lite snabbare, men det började mörkna. Vi bestämde oss för att ta en annan väg tillbaka till Whakapapa så att Carlos kanske skulle komma och hämta upp oss med bilen. Det gjorde han inte..Så vi fick stoppat en bil vid stora vägen, Artur fick skjuts till byn och vid ca 22.45 blev vi till slut upphämtade och åkte tillbaka till hostelet. Skön 12 timmars promenad, vilken pangdag!
Julafton! Erik och jag körde upp mot Auckland igen och lämnade tillbaka bilen innan vi tog ett flyg ner till Queenstown där vi skulle fira jul och nyår innan Erik skulle flyga hem igen. Vi hade ingen julkänsla över huvet taget. Satt nere på stranden med alla tomteluvor. Queenstown är upplevelsestaden, där kan man göra allt. Vi bestämde oss för att göra The Nevis Bungy, 134 meter och en kväll gick vi till The Ice Bar med våra sköna rumskompisar, där är det -5 och allt är gjort av is. På nyår lagade vi middag med Marie och Melissa (våra rumskompisar) och några andra, sen vart det fyrverkerier vid stranden (i regnet) och efter det puben! Nyårsdagen firade vi med en Fergburger! En och en halv timma får man vänta för att få denna hamburgare, rätt populär.
Och så var det dags för Erik att åka hem. Vinke vink vi ses snart igen! Det var jättekul att resa runt tillsammans och nu vart jag på egen hand igen. Marie och Melissa erbjöd mig att åka med dom på en road trip i deras hyrbil Hector! Dom hade ett litet tält och jag kunde sova i bilen. Det regnade rejält när vi började åka uppför västkusten, öste ner. Vi körde hela dagen och kom till slut fram till Fox Glacier där vi valde att ta in på ett hostel, tält var inte att tänka på. Där fick vi veta att längre upp längs kusten hade en bro spolats bort, så vägen norrut var avstängd. Den ENDA vägen norrut var avstängd. Detta betydde att vi var tvugna att åka nästan hela vägen tillbaka till Queenstown och köra upp via Christchurch istället. Vi hade en city dag i Nelson innan vi åkte vidare mot Abel Tasman National Park. Där hyrde vi kajaker en dag och paddlade ut på havet. Det började blåsa rätt rejält på eftermiddagen och när vi kom tillbaka till campingen var ett träd bredvid våran bil på väg att ge vika, tältet hade blåst sönder så vi bestämde oss för att åka till staden Motueka och ta in på hostel, jättefint hostel! Dagen efter åkte tjejerna mot Christchurch för att lämna tillbaka bilen och jag åkte och hoppade ut ur ett flygplan 16500 fot upp. Jag hade bokat en skydive och det var asballt! 70 sek fritt fall och sen bara cruisa ner J
Min klasskamrat Anja från högstadiet bor i Nelson just nu så jag åkte och hälsade på hos henne och hennes pojkvän i några dagar. Det var skitkul! Sen tog jag färjan över till sydön och Wellington där jag bara tänkte hänga en vecka innan det är dags att åka hem till Oz! Och här har jag varit nu i några dagar, på lördag kväll tar jag nattbussen till Auckland och på måndag flyger jag till Sydney.
I slutet av januari planerar jag att vara i Melbourne och där har jag förhoppningsvis ett jobb väntande på mig..:)
Fan vad mycket text! Förlåt, men det har varit en händelserik månad J Kommer nog inte behöva bli alltför mycket skrivande ett tag framöver.
Snart tillbaka i Australien!
- comments