Profile
Blog
Photos
Videos
Heluuuu,
Back in Cusco in one piece! Har kommer en kort (tank lang) uppdatering av vad vi har gjort sedan La Paz...
Efter att ha overvagt att klattra lite i de hoga andiska bergen norr om La Paz tog vi slutligen vart fornuft till fanga och gjorde en tur till Coroico...mest kant for att "varldens farligaste vag" gar dit fran La Paz. Ingen fara dock, de har byggt en ny vag dar all biltrafik gar...en mycket sakrare losning dar vagen inte lutar ut mot ravinerna och dessutom ar belagd med asfalt :-) Vi akte dock i en overlastad buss (45 passagerare i en minibuss) dar vi var de anda turisterna..turen tog 7 timmar istallet for utlovade 3. Detta kallas pa svenska for "dumsnalt" da en taxi kostade 20 kr mer och endast tog 2 timmar....vi valde taxin pa vagen tillbaka till La paz.
Coroico bjod pa fantastiskt klimat och vi hade pool pa hotellet, blev serverade underbart bra tysk frukost och fick de D-vitaminer vi efterlangtat (d.v.s. solljus) Efter ett par dagar av sol och mojlighet till bad akte vi sedan till Copacabana vid Titicacasjon, via La Paz. Vi tog med oss 89 flugbett var, en sorts tropisk kottatande blomfluga fattade tycke for vara ben och drack det mesta av vart blod under vistelsen i Coroico. Man glommer sa latt varmens nackdelar...
Fran Copacabana gjorde vi en tur ut pa Titicaca till Isla del Sol. Vi spenderade en natt pa denna valdigt vackra o och gjorde en 8 timmars hike fran sydspetsen till nordspetsen och tillbaka. Jessika klarade inte altituden sa bra och redan vid trapporna upp fran ankomsthamnen tvingade hon en stackars lokal 10-aring att bara hennes 20kg-vaska. Hon pustade, fraste och holl pa att krakas ett flertal ganger innan sa losningen var till allas fordel. Pojken fick givetvis betalt for besvaret, formodligen mer an vad som sedligt ar och desstuom valde vi hans familjs hostel for natten. Hiken praglades av fantastisk utsikt over Titicaca anda bort till Andernas snobekladda 6000 meters toppar, utsikt over Isla de la Luna, vackra Inkaruiner, en hel del tiggande barn som ibland tog till fysiska knep for att fa karameller, applen och Jessikas surt forvarvade drickyoughurt. Hur som helst, en fantastisk plats med fantastika manniskor....den sista sucken av det genuina och extremt lattresta Bolivia!
Efter turen tilll on, akte vi direkt till Puno i Peru varifran vi bokade en tur till de flytande Uros oarna. Besoket skulle vara ett satt att fa en genuin introduktion till en av Perus ursprungskulturer men blev lite av en fars i vad for mycket turism kan stalla till med. Valdigt fascinerande att se hur manniskor annu idag faktiskt bor pa oar av flytande vass var det iallafall. Vi fick forst en introdutkion i deras seder och bruk, hur de bygger sina oar, hur ofta vasslagren maste bytas ut, vad de ater etc. Sedan fick vi kopa lite souvenirer...klart till overpris men anda till ett gott syfte da befolkningen dar behover pengar till medicin for bl.a. reumatism vilket ar ett stort problem. I stort sett ingen over 55 ar kan ga, sa livet pa vassen ar ett hart liv! Efter denna genuina uppvisning blev det sa dags for en tur i deras cermonibat...en bat helt byggd i vass med plats for 40 personer. Eftersom vi lagt alla pengar pa souvenirer kanda vi inte for att spendera ytterligare for en 5 minuters tur pa sjon, varfor vi avstod denna (enligt guiden helt frivilliga) tur. Vart "nej tack" resulterade dock i att alla ons kvinnor samlades runt oss och borjade vadja med ord som "vamos chicos, vamos a la playa" "lets go to the beach in our Mercedes Benz" Nar de slutligen forstatt att vi inte hade mer pengar samlades de istallet framfor baten for att sjunga traditionella avskedssanger....dessa slutade dock med laten "vamos a la playa aa aa aa aa aa" och frasen "hasta la vista baby".....sedan ekade samma sak fran alla omkringliggande flytoar....sa genuint sa genuint! :-)
Denna dag var even borjan pa Jessikas magsjuka som resulterade i sanglage resterande tva dagar i Puno innan farden gick till Cusco dar vi ater igen traffade irlandskorna fran Saltoknen. De introducerade oss for Jack´s café...guds gava till vara magar. Portioner som ar sa stora att romarriket vid en jamforelse ser ut som Lichtenstein och smaker sa himmelska att vi sager WOW i kor. Vi har hittills atit 8 maltider i Cusco...samtliga pa Jack´s café....vem sager att omvaxling fornojer. Nej, kvalitet fornojer! Om nagon har vagarna forbi sa ligger det ett kvarter fran Plaza de Armas....forbi den dar stenmuren med massa vinklar.
Inkaleden borjade for var del med en busstur fran Cusco till km 82 dar alla tappra vandrare borjar sin fard mot Machu Pichuu. Vi var inbokade i en grupp med 14 andra, manniskor fran USA, Nya Zeeland, Holland, Luxembourg och Argentina. Pa det stora hela en bra grupp aven om alla grupper statistiskt sett inneheller minst 1 svart far, 2 riktiga muppar och ett och annat ufo. Naval, vandringen var till en borjan mycket latt, forsta dagen klart hanterbar. Andra dagen skulle pa pappret vara den svaraste och det var den ocksa. 6 timmar uppfor trappor....inkamanniskorna var klart kortare an oss men verkade andock foradra rejalt hoga trappsteg...idioti! 4200 m var hogsta punkten innan vi slutligen efter 2 timmars neratfard fick spendera natten pa 3400 m hojd. Kvallen mellan dag 2 och 3 praglades av ett extremt hagelovader som fick mattaltet att halvt ge vika och gav de stackars portrarna en lervalling att sova i. Dag 3 gick upp och ner, upp och ner och lite upp och ner innan vi efter 9 timmar var framme i det sista lagret. Sista lagret har en Trekker lodge dar vi avnjot sista middagen, somliga fick aven en ol :-) Maten avnjots i perfekt sallskap av en hel hord med orientaliska kackerlackor vilket gjorde steppdans till ett fullt naturligt middagsnoje. Maten var pa det stora hela mycket bra aven om vi kanske hade foredraget om det inte varit exakt samma upplagg som pa var Kilimanjarotrek. Soppa som forratt till alla mal, alltid massa ris och lite kott/kyckling/sas.....te med popcorn som snacks. Men som sagt, pa det stora hela mycket bra mat med tanke pa mojligheterna under vilka den tillagats.
Sista kvallen var det sedan dags for att ge dricks till vara portrar, en aktivitet som av nagon konstig anledning alltid blir lite jobbig. Vi tyckte att portrarna skulle ha bra betalt med tanke pa att de faktiskt springer hela leden med mat, stolar, bord och talt....allt for att vi ska kunna fullfolja leden. Portrarna ar for det mesta fattiga lokala bonder som ar i stort behov av att dryga ut sin normala inkomst om 400 SEK per manad. Av den anledning ledde vi diskussionerna om dricksens storlek och fick i vart fall med oss nagra pa taget. En del personer valde dock att ge motsvarande 1 kr per dag i dricks under forevandningen att de inte hade med sig nagra pengar..vilket i vara ogon ar fullt jamforbart med att inte ge nagot alls. Samma manniskor drack dock ol i lodgen och avslutade sista dagen med att ata gott i Machu Pichuu village. Sa snalt att man skams, speciellt med tanke pa att det var klart ekonomiskt starka manniskor som trots allt har rad att spendera upp till 4 manader i Sydamerika.
Naval, dag 4 blev vi vackta 03.45 och startade efter frukost trekkingen mot Machu Pichuu. Trekken blev betydligt langre an planerat da vi under 30 minuter hamnade bakom seniorgruppen pa de smala stigarna. Gruppen leddes av en australisk dam utan knaleder (jag har inga knan men vill anda ga Inkaleden....hur faan tankte du nu???) Gruppen bestod av 13 seniorer som tog till alla medel for att inte slappa fram nagon snabbare vandrare...gangstavar skickades till hoger, rumpor till vanster, en och annan ryggsackssving och en fullt godkand hockeytackling var bara exempel pa vad vi hade att brottas mot innan vi antligen tog oss forbi via en klassisk "titta en condor -manover". Slutligen var vi sa framme vid Sun gate med underbar utsikt over Machu Pichuu...beloningen for 4 dagars slit. Emil grat, Jessika appladerade och solen gick upp over att av varldens sju nya underverk. Vi fick ca 5 timmar i Machu Pichuu innan vi slutligen tog bussen ner till Machu Pichuu village (Aguas calientes) dar taget hem vantade efter ett underbart restaurangbesok innefattande toalettbesok med riktig tval minsann. Lite gor en glad efter 4 dagars narkontakt med naturen....vi firade var "hemkomst" till Cusco med 14 timmars sanglage samt frukost pa Jack´s café....vad annars??
Nu efter att ha suttit har i 3 timmar ar det dags for middag, pa Jack´s...vad annars? Imorgon, efter frukost pa Jack´s (vad annars?)....ska vi boka en biljett till Lima....ska tydligen ta 22 timmar med buss. Hoppas Jack´s ar en kedja! :-)
Pussar och kramar
Emil och Jessika
- comments