Profile
Blog
Photos
Videos
Oi!
Dags för Emelie och Victor att skriva lite om de platser vi efter Rio har besökt, och kanske lite mer i detalj förklara vad vi har haft för oss.
Första stoppet efter Rio blev Ilha Grande (stor ö, på portugisiska) som är en regnskogsö med omkring 100 tropiska stränder, varav en ska vara en av Brasiliens vackraste. Besökte vi någon av dem? Nej, vi tog det stilla och roligt i stället. På ön finns heller inga ordentliga vägar eller bilar!
Redan på båten över inser vi att vi kan ha begått en liiiten tabbe. Det är lördag, karnevalen är precis över, naturligtvis ska varenda människa till denna tropiska paradisö! Det vi då inser på båten är att det kan bli svårt med boende. Vi har hittills på resan inte behövt (förutom i Rio, men det var ju flera månader sedan) att förboka hostel, vilket vi då nu borde ha gjort eftersom ALLT var fullt! De boende som fanns låg i pris ganska långt över våran budget. Maria och Simon sprang tappert omkring i den brutala hettan (varmaste vi varit i hittils) i hela byn för att finna någonstans vi kunde tillbringa natten. Tillslut fick vi ta vad som fanns vilket var en dyr lägenhet uppe på ena bergssidan med fantastisk utsikt över havet. Fint skare va! Väl på plats kunde vi äntligen springa ner för ett litet kvällsdopp och kvällen avslutades med matlagning (äntligen) och drinkar på balkongen.
Dagen därpå hyrde vi två kanoter som vi i en timmes tid paddlade omkring i.
Det var överlag en mycket trevlig upplevelse och jag (Victor) och simon paddlade iväg som kor som precis blivit utsläppta i hagen för första gången på sommaren! Men när energin började ta slut växte även irritationen. Och den kulminerade då jag tyckte att Simon hade stora problem att styra båten rakt mot stranden. Han beskyllde mig för att paddla i otakt och vi kom överense att jag skulle hålla takten och då lovade han mig att vi skulle inte svänga av våran kurs en enda gång. Så tysta och mycket sammanbitna började vi att paddla igen. Men jag valde att med utan simons vetskap ta i hårt med den höger paddeln och mycket löst med den vänster. Så trots att simon kämpade som ett djur så svängde båten oundvikligt till vänster. Och mycket nöjd såg jag simon skrika diverse fula ord och slå sin paddel hårt mot vattnet (emelie och maria trodde att han försökte döda ett havsodjur i vattnet). Men! Simon lyckas slå sönder sin paddel och resten av resan in mot stranden så fick jag paddla själv!! Och simon satt bakom och gjorde inte ett enda försök att hjälpa mig med att få båten framåt. Genom att totalt tappa kontrollen så kan man säga att han drog vinstlotten. Men han visste vad han skulle säga så att jag inte skulle ge upp! "Nu axxar han som en gammal Volvo!" Och med andra uppmuntrande tillrop tog vi sakta oss in närmare stranden. När det återstår fyra meter kvar till fast mark dör jag och faller tungt ner i vattnet. Simon sitter kvar och jag blir tvungen att dra upp kanoten och honom på land. Och när jag ser Simon sitta lycklig på sin rumpa bak i kanoten så ser jag ett litet barn. Och det sista jag hör Simon säga innan jag stapplar iväg för att köpa vatten är "jag känner mig som ett litet barn nu! Fan va härligt!"
Vi skulle dock erfara mer problem på ön! Vi hade bara tänkt att stanna två nätter, när det endå var så dyrt men naturligtvis var transferbåtarna fullbokade. Vi var fast. Maria och jag (Emelie) lyckades dock hitta ett billigare ställe att tillbringa den tredjenatten. Det såg nästan ut som att vi inte heller på den fjärde dagen skulle få komma därifrån men vi lyckades på egen hand boka en transfer över till fastlandet och vidare till Paraty!
Jag vet att Maria i det tidigare blogginlägget har beskrivit Paraty och det är bara att hålla med! En helt fantastiskt mysig liten romantisk gammal stad. Vi bodde på ett hostel i den gamla delen av staden.
Den första dagen här var vi ute på en båttur! Det var en ganska stor båt så det var ju lite mycket folk men vi intog en mysig position i fören på fartyget.
Vi fick låna gratis snorkelutrustning och glada hoppade vi ner i det varma vattnet för att upptäcka den magiska världen under ytan. Vi fick se en massa sand!
Båtturen i all ära men det som var härligast med denna dagen var att vi fick lära känna Marias brors flickväns brors kompis, Milton!!
Vi bjöd in grabben på middag och det tog inte lång tid innan jag (Victor) kände ett oerhört starkt band mellan oss två, nästan som bröder. Det hela grundade sig i att han gillade det svenska bandet Maskinen!! I vissa låtar sjunger de på portugisiska och under de dagar som Milton var en fysisk del av gänget (han kommer alltid att finnas med oss i våra hjärtan) så fick jag en massa låtar översatta!
Nästa stopp Sao Paulo! Detta är Brasiliens största stad och hit åkte vi med nattbuss! Fantastiskt smidigt! Och sätena var lika sköna och lyxiga som på bus4you's bussar!
Ankomstdagen var heller inte vilken dag som helst, utan allas våran Bictors födelsedag! Han får själv sätta sina ord på den:
Dagen började med att jag fick presenter!! Ett fint skrivet kort, en signerad volleyboll (som jag måste släpa med mig genom hela Sydamerika), ett kakpaket (som jag inte behövde släpa med mig särskilt länge) och en öl (som även den försvann kvickt).
När vi kom fram till vårt hostel gick familjen och köpte mat och lagade Hamburgare (som jag hade önskat mig)! Maria hade även gjort en skylt som jag fick ha på mig under kvällen där det stod att jag fyllde år.
Vi startade en internationell fotbolls turnering (som en Canad*** gick och vann) och känslorna samt ölen flödade vilt!
Mina kära vänner fick tyvärr nog och gick till sängs men jag hade hittat nya! Så kvällen fortsatte ute med en tysk och engelska flickor!
Man vet att landet är bra när jag tror att jag beställer en 4cl shot vodka för 50kr och servitören kommer in med ett fullt dricksglas med vodka.
Kvällen var mycket lyckad som ni kan förstå!
Efter viss påtryckning från oss bestämde sig Milton för att följa efter oss till Sao Paulo! Dagen efter Victors födelsedag blev vi guidade av två vänner till Milton till en liten marknad och senare till ett genrep av ett band. Eller kan man kalla det orkester? Kommer inte ihåg vad musikstilen hette men det ska vara föregångaren till samba. Det var i alla fall ett trettiotal personer på olika slags trummor, några, kanske 10, med olika marackasinstrument och ett tjugotal dansare! Hur häftigt som helst att se och framför allt att höra! Blev lite avundsjuk på denna kultur, såhär skulle jag vilja ha det hemma!
På kvällen drog vi på fotbollsmatch, till Simon och Victors stora glädje (det var väldigt kul för mig och Maria också! Fyra av fem toasters!) Vi var flera från hostelet + Milton och hans vänner och det var bra stämning på läktaren! Självklart ville vi ju smälta in så vi hade alla Sao Paulo-tröjor på oss (Sao Paulo mötte Linense). Snart sjöng man med i jublet och hejarramsorna, även om man inte förstod och säkerligen sjöng något helt annat.. Sao Paulo vann med 3-0 och det dansades ut från arenan. Tokvictor kastade sig, utanför arenan, in i någon slags mosh pit där folk förundrat stod och pekade och skrek: "Gringo! Gringo!" Enligt killen som jobbade på vårt hostel gjorde han en fantastiskt insats!
Sista dagen i Sao Paulo åkte Maria, Simon, Milton och jag (Emelie) till en matmarknad där vi inte behövde äta lunch! Vi körde en Ove Sundberg och provsmakade oss mätta på alla exotiska frukter, goda ostar, korvar och nötter som fanns.
På kvällen skildes vi från våran Milton när vi satte oss på en nattbuss mot Florianopolis!
Tack till er som följer oss! Alltid kul att veta att ni hänger med ;)
Hej hopp, gummisnopp!
/Emelie och Victor
- comments
AnnaKarin Lyckans stjärnor, ni gör mig glad!
Nini Här sitter jag i tvsoffan och lyssnar på opera och läser er blogg samtidigt- vilka kontraster! Ha en fortsatt underbar resa:)!