Oj vad tiden springer iväg. De sista dagarna innan resan tycker jag nu att jag har funderat klart över packningen och jag tror jag har den under kontroll. Så mycket man nu kan ha det under kontroll. Jag känner mig mycket lugnare inför resan nu när det närmar sig dagen än vad jag gjorde för en vecka sedan. Lite märkligt, men det känns som att jag har funderat så mycket på det redan, så nu går det som det går och det kommer nog att gå bra. Paniken slår vel kanske till igen när man sitter i flyget, men den dagen får man ta det bekymret då.

Jag har spenderat mycket tid med min ljuvliga systerdotter de senaste dagarna, som kommer att ha blivit så stor när jag kommer hem. Man ser inte förändringarna på något så mycket som på ett litet barn. Hon kommer att kunna springa nästa gång jag ser henne, lilla Aline. Hjälp.

Jag har också hälsat på farmor och sagt hejdå för nu. Igår var det släktkaffe på schemat och idag har jag varit i stan med Tisdagsklubben och återupplevt gamla minnen från studietiden. Det var jätte kul att åka tillbaks i tiden för en dag. Där förmiddagarna började med mat på posten för attt sedan åka till skolan och prata lite med lärarna. Det är alltid så roligt att träffa klasskompisarna. För även om vi inte ses så ofta längre, så känns det aldrig som vi skulle ha varit ifrån varanndra en ända dag. Vi har alltid lika roligt, lika mycket att prata om och är bara galna av naturen. Jag hoppas det fortfarande är på det sättet nästa gång vi ses också, även om det för de flesta kan dröja upp till ett år. Men inte för alla, för med god tur får vi finfrämmande i Australien i januari. :)

En skön familj där var och en har crap humor och långa ben. :) Underbara människor. Ni ger mig så mycket glädje. Friends forever <3

Resten av hälgen kommer att bestå av fler träffar med vänner och familjen. Sen på månda bär det av. Gud så spännande och rolit det skall bli. :)