Hejsan mina kära!

Denna helg är min första helt lediga, vilket är väldigt skönt, även om jag inte tycker det är särskilt jobbigt att jobba när det ändå går så pass bra med ungarna, men känslan av att vara ledig är ju ändå alltid skön. Igår var vi ut och åt middag på Jasmine, en kinarestaurang. Och efter det var vi hem till en kille som heter Glen (ja, som alla i göteborg) som fyllde 18. Hans bror frågade om vi ville med ut och gunga, lite lustig fråga tyckte vi, men följde med för att vara lite snälla sådär. När vi kommer ut på altanen, ovanför deras väldigt sluttande trädgård, säger han åt oss att vänta där. Fortfarande, om inte ännu mer, fundersamma står vi snällt kvar. Killen springer ner på gården och kommer tillbaka med ett rep som är fäst ca 10 m upp i ett träd med en liten bit trä på. Världens mördargunga. Men det var ju en trevligare överraskning än en vanlig gungställning. Så därgungades det ett bra tag innan jag och Lisa blev trötta och tog jeepen och for hem.

Om jag hade jag vart i Sverige idag hade jag firat min namnsdag, för det är nämligen Lisas dag idag, men istället för att fira med fika från Sommars och nån trisslott sådär så åkte jag, Lisa, Sandra och Anita, en tjej från Polen, till Trumbull Mall i Westfield, ca 20 min härifrån. Det är ju lite av en grej man ska göra over hänneborta, gå på ett mall alltså, så det var ju skoj. Dessutom fick jag med mig mer grejer hem därifrån än jag gjorde från New York, och så kan jag ju glädja pappsen med att han kommer få åtminstone ett par nya Levi's i slutet på november.

Måste och säga att jag tycker att mina matupplevelser hittills är rätt så intressanta och inte alls vad jag förväntat mig. Man åker till USA och förväntar sig att allt ska vara fett, snabbt och slibbigt. Men jag kommer hit, och visst finns den underbara feta maten, men hemma äter vi alltid gott och inte onyttigt (förutom kakor och annat jag stoppar i mig). Dessutom har jag provat sushi för första gången i mitt liv, det var helt okej, men inte nog med det, man kommer till USA och får prova palt. PALT! Det var inte sån palt min far äter, blodpalt, utan sådan jag bara hört att de kallas kroppkakor. Det värsta var att det smakade helt okej tillsammans med lingonsylt, fläskkött och en klick smör.

Har förresten bild på kalkonerna nu också. Och idag konstaterade jag och Max att dom ju inte hade behövt gå på New York Zoo i förmiddags, då man kan gå ut på altanen och få syn på 8 kalkoner, ett rådjur och en ekorre på gården samtidigt.

Man vet aldrig riktigt vad man ska förvänta sig här. Det är kul!

PUSS