Halla!

Tiden i Cusco var riktigt bra. De första tva dagarna utforskade vi staden. Tog det ganska lugnt och passade pa att unna oss en massage.

I torsdags bar det av mot Machu Picchu. För att ta sig dit är det smidigast att aka till en stad som heter Aguas Calientes och ta en natt där för att sedan tidigt pa morgonen ga eller ta bussen upp till Machu Picchu. Tyvärr är det sa att tagbiljetterna till Aguas Calientes är riktigt dyra (48 USD) sa vi tog en alternativ resrutt.

Resan började med en minibussfärd pa fem timmar med en magsjuk Orre. Han hade ätit nagot daligt dagen innan och hade det jobbigt när vi rullade fram pa serpentinvägarna. Det var nog inte den säkraste vägen vi färdades pa för här och var sag man kors och blommor utmed vägkanten. Dessutom fanns det manga "varning för stenras-skyltar" och till skillnad fran i Sverige hade det skett ett stenras efter varje skylt. Da var ibland ena filen helt fylld med sten.

När vi kom fram till en stad som hette Santa Maria var det dags för bussbyte. Vi hamnade da i en ganska sliten minibuss som skulle ta oss till ett ställe som hette Hidroelectrica. Den vägen var helt sjuk. En smal grusväg utan vägräcken uppe i bergen. Stupet brevid vägen var ofta ett par hundra meter djupt. Dessutom hade vi fatt en galen förare som slirade fram i kurvorna. Resan gick iaf bra och tog en och en halv timme kortare tid än beräknat.

Väl framme i Hidroelectrica ville vi spara mer pengar sa istället för att ta taget gick vi längs tagrälsen i en mil till Aguas Calientes. Vi hittade ett vandrarhem ganska snart och prutade ner rummet till nästan halva priset. Vi gick och käkade trerätters som vanligt men den här gangen pa en kass restaurant. Servicen var väldigt dalig men det var en jäkla fart pa kocken. Man hann inte äta upp förrätten förran varmrätten kom in och innan man var färdig med varmrätten kom efterrätten in. Drickan kom in efter varmrätten. Orre som äter sa sakta hann inte ens bli klar med sin förrätt innan efterrätten kom in och satt där med tre rätter samtidigt och visste inte riktigt vad han skulle göra.

Kvällen blev tidigt eftersom att vi skulle ga upp klockan 3:15 pa natten och börja vandringen mot Machu Picchu kvart i fyra. Vi räknade med att det skulle ta tva timmar att ga upp för alla trappor till entren. Vi höll ett bra tempo och kom upp pa en timme. Da satt det bara en ensam kanadensare där uppe. Anledningen till att vi ville vara där sa tidigt var att man vill komma dit före de första bussarna och med andra ord vara först i kön. Da är man säker pa att fa bestiga ett annat berg inne pa omradet. Där släpper de bara in 400 personer om dagen och därfifran har man underbar utsikt över inkastaden.

Efter matsäck och en timmes väntan innan de öppnade portarna var vi först in pa omradet och gick snabbt igenom omradet för att bestiga wayna picchu. Det kändes helkonstigt att bara snabbt ga förbi alla intressanta byggnader. Efter ytterliggare 45 minuters gaende i trappor av varierande kvalite var vi uppe pa berget och darifran sag man absolut ingenting. Det var moln i vägen at alla hall sa vi visste inte ens at vilket hall mAchu Picchu lag. Sa vi satte oss där uppe och väntade och snart fylldes berget med mer och mer folk. Det tog ungefär 2 timmar innan molnen skingrade sig och vi kunde se den övergivna inkastaden. Det var värt väntan för utsiken var helt otrolig. Bilder kommer sa snart jag hittar en nagorlunda kvick dator.

Efter det gick vi runt och kollade pa alla byggnader, templet, observatoriumet, tornet och allt möjligt. vi ville gärna ha en guide men det fanns ingen tillgänglig som pratade bra engelska sa vi gick runt pa egen hand.

Nu är vi i Lima efter en 20 timmars bussresa. Vi valde att ta ett lite bättre bussbolag den här gangen och betalade därmed lite mer pengar. Trots det fungerade inte AC:n sa det var äckligt varmt pa bussen. Sen lovade de en massa andra saker som de inte alls höll.

Idag har vi fixat ett provosoriskt pass till Orre och hans flybiljett hämtade vi ut i Cusco sa nu är allt klart inför flygresan i morgon till Guatemala. Pa konsulatet fanns ocksa ett paket till Orre fran hans föräldrar med bland annat svenskt godis till oss tre. Tack sa mycket Tomas och Lena, det var riktigt gott. Nu är Elias inne pa att fa blabärspaj skickad till sig. Han har tjatat om blabärspaj i flera veckor nu sa vi far hoppas att det är möjligt.

Nästa uppdatering kommer fran Guatemala. Ha det bra, hej hej!