Profile
Blog
Photos
Videos
Efter "bussfärden från helvetet" fann vi oss själva någonstans i Mumbai, Gud vet vart.
Vi fick tag på en taxi, antagligen Mumbais äldsta och skruttigaste. Taxichauffören kunde såklart inte ett ord engelska och vår hindi är begränsad till diverse maträtter. Genom att taxichauffören stannade och ropade till sig andra personer som pratade engelska med oss för att sedan prata hindi med honom så lyckades vi oväntat smidigt nå det boende vi ville ha.
Sea Shore hotel, ett mycket trevligt, rent och fräscht boende med utsikt över hamnen och Gateway of India.
Vi var extremt trötta och chockade efter bussfärden så vi gjorde inte så mycket mer än att äta på första bästa restaurang och sedan hänga på hotellet.
Dag två i Mumbai gick vi en "arkitekturvandring" som finns utritad i "lonely planet". Tittade på gateway of india, lyxhotell, kyrkor och moskéer.
Vid gateway of india blev Dennis trött på en försäljare och försökte övertala denna om att han inte var turist utan bodde i Mumbai, gick väl sådär...
Från ingenstans kom en helig man (tror vi i alla fall) och virade orangea snören runt våra handleder, målade röd p****i pannan på oss, gav oss sockerpiller samt uttalade något som vi tolkar som en välsignelse.
Maten i Mumbai är fantastisk! Den är extremt prisvärd och det är så många nya spännande smaker att man blir lyrisk! Lite mycket koriander tycker AnnaKarin. Favoriträtten hittills är malai kofta.
Dag tre i Mumbai gick vi på Colaba street market utan att göra några större fynd men kul att titta på folk och känna in stämningen i staden. Senare på eftermiddagen tog vi en taxi till Girguam Chowpatty, en stor sandstrand mitt i Mumbai där man dock ej ska bada då vattnet är så nedskräpat att det räknas som giftigt. Här var vi några timmar, tillsammans med 100-tals andra och kollade på folk och den vackra solnedgången. Roligast hade vi åt alla som gick runt och försökte sälja saker, framförallt teförsäljarna. De gick outtröttligt runt och skrek: Hello chai kisskisskiss chai!
När solen gått ner började vi sakta gå hemåt genom det mörknande Mumbai och tittade på folk. Indiska kärlekspar vid vattnet, motionerande indier, försäljare, förvirrade turister, herrelösa hundar och unga män som försökte sälja hasch.
Dag fyra i Mumbai började tidigare än de andra. Vi åkte ut med en guide till Dharavi. Asiens största slumområde och känt från filmen "slum dog millionaire" där det enligt guiden bor ca två miljoner människor. Färden dit började på ett ganska komiskt sätt när vi försökte ta på oss bilbältena och fann att det inte fanns något att knäppa fast dem i.
- No no no only for the drivers utbrast guiden tillika chaufför.
Det var en mycket spännande bilfärd då vi fick se en stor del av södra Mumbai. Bilar som tutade i ett, människor som korsade vägarna på de mest livsfarliga sätt, handdragna stora vagnar, vagnar som drogs fram av oxar, motorcyklar och cirkuskaruseller som knuffades fram av unga män. Allt detta samsades på samma vägar.
Väl framme i Dharavi slumområde besökte vi två delar.
I den första delen tillverkades krukor. Människorna där trampade fram lera i marken, drejade krukor för att sedan placera dessa i egenbyggda ugnar där de fick vara i tre till fyra dagar innan de var klara.
Det var människor överallt de flesta i fullt arbete med krukorna, tvätt, matlagning eller vilandes med ett glas chai i handen.
I den andra delen vi besökte hade människorna där byggt upp som en egen stad. Det fanns slaktare, fiskhandel, skrädderi, godisaffärer, skola och mycket annat precis som i vilken stad som helst.
Det var hela tiden en mycket bra stämning runtomkring oss, människor skrattade, skojade och verkade ha det bra. Många barn kom fram och ville vara med på bild. Det är fantastiskt hur människor kan anpassa sig och finna glädje precis överallt.
Slummen bestod av stenhus blandat med hus byggda av plåt. Det var extremt skitigt, sopberg på många ställen där det stod getter och hundar som mumsade på det de kunde hitta och människor som letade efter något av värde. Massor med olika lukter mestadels sådana som om man känt dem hemmavid hade frynt på näsan åt och fått kväljningar. Men återigen mitt i allt detta finns det otroligt mycket glädje och kärlek.
Efter vi lämnat Dharavi besökte vi snabbt Mumbais, och säkert världens, största tvätteri. Det var kläder och lakan på tork precis överallt och män, inga kvinnor, som tvättade i stora hoar av cement. De tvättade mestadels för sjukhusens och hotellens räkning.
När vi kommit tillbaka till vår del av Mumbai, Colaba, så gick vi till Theobroma. Theobroma är ett konditori med sanslösa kakor och bakelser. När vi satt där och mumsade på millionaire brownie och macarons tittade vi ut på folket som gick förbi utanför: män i märkeskostymer, turister i vandringsbyxor, tiggare i trasiga kläder och kvinnor i traditionella indiska klänningar. Vi tänkte även på slummen och det faktum att vi nu satt och lyxade på ett exklusivt konditori.
Mumbai är verkligen ytterligheternas stad!
/Dennis och AnnaKarin
- comments
Mamma Mu Bo Ko Hej på er! A-K jag förstår att det är du som skriver på ett mycket bra och berättande sätt, om du tröttnar på sjuksköterskeriet kan du bli författare!! Jag förstår att det är mycket koriander i maten (fy).Kram vi hörs
Kerstin Ja, det är fantastiskt det här med glädje och kärlek, att det tycks gå att odla precis över allt, även i den största misären. Det kan först vara svårt att se det,speciellt när man blir utsatt för svåra situationer som skapar rädsla , oro och avsky. Det hamnar liksom överst eftersom man inte är van och känner sig så utsatt. Men det går att träna det andra ögat också och det kan man kanske göra efter ett tag. Ögat som också ser bakom allt elände och där man upptäcker att det faktiskt handlar om människor men sama känslor och behov som jag. Det är mina erfarenheter när jag har varit ute och rest även om jag ibland också blir galen och tokig på allt. tack för en fin berättelse. Många säger det, och jag också - ni är fantastiska på att skriva båda två. Som Mamma Mu Bo Ko skrev nästa karriär blir författare! Bamsekram till er!
Lennart Renöfält Tack för fin beskrivning av era dagar i Mumbai! Ser fram mot nästa plats, och mer positiva minnen från resan dit. Lennart
sonny En stor eloge för en mycket trevlig blogg med inlevelse, man känner nästan lukterna och värmen.Eller är det jag som måste duscha efter en dags slit med golvläggning och byte av dörrar och karrmar. men likväl tack för fina reseskildringar, ser redan fram emot nästa. Många Kramar och var rädda om er.
Britt Marie Karlsson Hej Dennis och A-K! Jag har mamma och Bosse på besök, allt har gått rätt bra hittills jag har spillt ut vin på "musen" så fick inte igång datorn först men jag tog fram hårtorken och sedan gick det bra. Hoppas ni också har det bra, jag följer era äventyr med spänning! Jag är inte så förvånad P-O har berättat om Indien och vad som kan hända där! Kram B-M (Mamma Mu Bo Ko hälsar.)
Cajsa Fantastiskt beskrivet AnnaKarin o Dennis. Särskilt intressant med kruktillverkningen för mig som är keramiknörd :-)