Profile
Blog
Photos
Videos
Dag 19 Jocassy Brewery
God morgon!
Vi vaknade upp i vår cabin situation väl utsövda, och vi hade bestämt med Eddy och Lynn att vi skulle äta frukost tillsammans. De skulle hämta upp oss och lotsa oss till restaurangen Sisters. De kom klockan nio som vi hade bestämt och vi åkte in i staden Salem. Där kom vi snart fram till den lilla krogen och klev in. I USA verkar man inte göra frukost hemma på helgerna utan åker gärna ut och äter, för den lilla restaurangen var packad med hungriga människor. Vi fick ett bord för fem i förmaket vid altanen. Sonen och basspelaren Gavin var också med denna morgon. Bordet och läget passade oss fint för ljudnivån var inte lika hög där, så vi kunde föra ett vettigt samtal. Vi beställde lite olika, men traditionella frukosträtter. Det blev bacon, toast, omeletter, pajer med bacon och en hel del kaffe (eller varmt brunt vatten, som vi faktiskt börjar vänja oss vid nu). Det smakade väldigt gott!
Vi skulle åka en liten tur i bergen och leta vattenfall och familjen Martin skulle ha en spelning vid en skola i Salem under eftermiddagen så vi skulle mötas igen vid bryggeriet under kvällen. Så efter frukosten åkte vi åt olika håll. Det visade sig att vi åkte åt fel håll så vi fick vända. Det kan bli tokigt med GPS:en om man står parkerad på en gräsmatta utanför vägnätet. Vi vände i alla fall och hamnade rätt på väg 130 och upp mot bergen. Vi hade siktet inställt på White Waters Fall en liten bit in i North Carolina. Ganska direkt började de snirkliga vägarna igen och Gittan höll i sig hårt i handtaget ovanför dörren. Hon tror att hon snart har magrutor efter att spänt magmusklerna i timmar på dessa bergsturer. I vilket fall kom vi fram efter någon timmes färd. Det är väldigt vackert att åka på dessa vägar men chauffören hinner inte se så mycket, vilket passagerarna säkerligen är tacksamma för. Vi svängde av på en liten, liten väg som vi faktiskt först missade. När vi svängt ner och tagit ett par kurvor öppnade det sig en stor parkering och en lika stor gräsmatta med picknickbord. Hur sjutton har man fått till det mitt ute i ödemarken, undrade vi. Det var också en asfalterad gång fram till en utsiktsplats där man kunde se och, så klart, fotografera det väldigt vackra vattenfallet. På vägen tillbaka satte vi oss på en bänk och bara njöt av utsikten. Så vackert! Det var också dags för lite fika. Vi svenskar fikar ju alltid så det gör ju ingen skillnad att vi är på resande fot. Kaffe och medhavda mackor smakade väldigt gott.
Vi fortsatte vår tur på dessa vägar och tog oss så småningom tillbaka till vårt fina hus i Tamassee. Vi bor på 180 Jumping Branch Road. Rätt lustig adress i våra öron, tycker vi! Det är som sagt ett mycket fint hus och vi trivdes väldigt bra. Vi satt några timmar vid ett litet barbord i köksdelen och skrev, pratade och planerade. Detta hus skulle vi kunna ta med hem! När klockan började närma sig sex var det dags att ta sig ner och delta i Jocassee Mountain Opry. När vi kom fram höll musikerna på att installera all utrustning och ganska snart började de spela. Det var två grupper och en soloartist som skulle varva sina uppträdande under kvällen. Conservation Theory öppnade kvällen som fortsatte med Mary Mahaffey som var en singer-songwriter. Som nummer tre var det två killar, Nash-South, som spelade gitarr och sjöng, kanske mer rockigt än Bluegrass. De hade fantastiskt fina stämmor och fartfyllda låtar. Vi hade med oss våra fina stolar så vi kunde sitta hela kvällen och bara lyssna på musik, dricka försiktigt mycket öl och äta fantastiskt god BBQ från Food Trucken som var parkerad framför puben. Maten var uppskattad av alla på plats så när kvällen var slut fanns det inte en smula kvar. De hade sålt allt som fanns. Vilken fin kväll! Vi åkte "hem" och fastnade vid det lilla barbordet och bara pratade om allt vi varit med om dessa veckor. Det känns att hemresan är nära nu. Det är både sorgligt och skönt på något sätt.
God natt!
- comments