Så kom vi då fram till Sydney efter 7 timmars flygning och landade på en juldekorerad flygplats. Vi skulle fortsätta mot Ayers Rock morgon efter så vi hade bokat hotell strax utanför inrikes terminalen. När vi nästa dag ätit vår frukost var det bara en liten promenad till vårt flyg.Det var klart väder nästan hela flygningen så vi kunde se hur landskapet förändrades och blev torrare och kargare ju längre vi kom. Snart började vi se den typiska röda jorden som är stenmaterial med mycket järn. Man kan alltså säga att jorden rostar därav färgen.Efter att ha flugit 3 timmar och marken är bara platt som en pannkaka ser vi på håll Uluru. Det ser ut som en stor gigantisk val som strandat mitt ute i öknen. Fantastiskt. Uluru är aboriginernas namn på berget, mer känt är kanske Ayers Rock. År 1985 återlämnades klippan till sina traditionella ägare dvs. aboriginerna, som i gengäld tillät Australian National Parks and Wildlife Service att hyra marken under en 99-års period. Idag arbetar ett stort antal aboriginer från trakten i nationalparken och dominerar dess styrelse. Värmen slog emot oss när vi klev ut från planet och genast blev vi anfallna av massor av flugor. Hade hört talas om detta men kunde inte tro att det skulle vara så mycket. När vi sedan checkat in och bokat tur till nästa dag rekommenderades vi att köpa ett flugskyddsnät att ha över huvudet annars skulle det bli olidligt. Första turen blev att se Uluru i soluppgången, vi gick upp klockan fyra och skjutsade ut i öknen tillsammans med ganska mycket folk. Det blev en fin soluppgång där vi såg berget ändra färg ju mer solen kom fram. Blev sedan bara en mindre promenad där några aboriginska guider pratade och visade oss deras urgamla historia. Bestämde oss för att nästa dag gå runt hela Uluru en sträcka på 12 km. Det skulle bara bli 36 graden den dagen till skillnad mot 43 som det var dagen vi kom,så vi förberedde oss med några liter vatten i varsin rygg säck. Vi startade vår promenad kl.8 och kl.11 var vi tillbaka, genomblöta av svett men mycket nöjda med att ha gjort denna vandring. Då Uluru är helig mark för urinvånarna är det fotoförbud på många ställen, de vill heller inte att man ska klättra upp på berget. Det är det många som gör ändå men just nu var det avstängt pga att det var någon som klippt sönder kedjan man håller sej i när man går upp. Ett 40 tal har genom åren omkommit när de överskattat sin förmåga eller varit oaktsamma på sin klättring. Som avslutning på våra dagar här bokade vi en solnedgång tur med middag. Det visade sej vara en riktigt häftig tur. Vi blev skjutsade ut i öknen igen och till toner av aboriginsk musik såg vi solen gå ner sippande på lite mousserande vin och tilltugg. När vi sedan skulle äta blev vi placerade runt ett bord för 10 person. De andra kom från USA,England,Holland och Polen och ju längre kvällen led och vinet gled ner i våra strupar så blev det bara trevligare o trevligare. Vi åt både krokodil och känguru men föredrog fisk o kyckling. Kvällen avslutades med att alla ljus släcktes och alla satt tysta under en fantastisk stjärn himmel. Att sitta mitt i Australiens öken under en underbar stjärnhimmel gjorde oss både rörda och tacksamma. Ett fint minne av denna annorlunda plats. Nu sitter vi på flygplatsen och väntar på planet som ska ta oss tillbaka till Sydney. Där har vi hyrt en bil som ska ta oss hela vägen utefter sydkusten till Adelaide. En sträcka på ca 180mil.