Vår vistelse i Etiopien har nu gått mot sitt slut. Vi har återvänt till Sverige och tittar tillbaka på alla våra minnen från landet. Har du chansen att resa dit så tveka inte. Det är mångfacetterat land fyllt med ett stort antal språk, stammar, maträtter, danser, historiska minnesmärken, traditioner, religioner och arv. Historiska sevärdheter sträcker sig från de ca femtonhundra år gamla kyrkorna i Aksum till det nyöppnade "röda terrormuséet i centrala Addis Abeba". Etiopien styrdes av en kommunistisk regim under åren 1974-1990. Under perioden följde hårt politiskt förtryck, brutala övergrepp på de mänskliga rättigheterna, tortyr, massmord, avrättningar, svält och hårda motsättningar. Över en halv miljon människor, främst intellektuella mördades av den hårdföra regimen. Ett stort antal flydde landet som i ett slag dränerades på kunskap och mänskliga resurser.

Museet visar olika vanligt förekommande tortyrmetoder, rum fyllda av kranier från massgravar som grävts upp samt likkistor fyllda med barnkläder. Museichefen som tar emot vid ingången hölls själv i fångenskap i sju år. Utanför står en staty där det står "never ever again". Det påminner mig om koncentrationslägret Auswitch eller förintelsemuseet i Jerevan i Armenien även om detta nästan satt ännu längre inne. Vad var det bästa och det sämsta med att resa i Etiopien:Skrattet: Överallt ser du människor som ler och skrattar mot dig. De är nyfikna och kommer fram och ställer frågor. De stora leendena har förmedlat en stor dos energi. När jag landade på Landvetter och åkte in till Borås för att ta mitt tåg slog det mig hur få människor som log och tittade på varandra.

Historia: Etiopien har ett rikt kulturarv och många historiska minnesmärken. Till skillnad från många andra delar av Afrika är de väl bevarade och lokalbefolkningen känner en stor stolthet över att som i stort enda del av Afrika ha ett eget skriftspråk, lång historieskrivning med imponerande byggnadsverk, ett icke-kolonialt förflutet samt att som enda land slagit en europeisk armé då den italienska hären kapitulerade vid Adwa 1896.

Musiken: Överallt på bussar och i butiker spelas inhemsk musik med svängiga och glada rytmer. Under tiden jag var där hörde jag inte en enda låt på engelska. Det är stolta över sin egen musiktradition och danser. I de traditionella danserna används mycket axlar vilket gör det till ett mycket lustfyllt tillfälle att sitta som publik och beskåda det hela.

Prisnivån: Det är billigt! En kaffe på café går på en hel krona och hotellrum ligger på från 6 kr/person och natt. Bussar är jättebilliga. Se mitt förra blogginlägg för fler prisexempel.Maten: I Etiopien hittar du mat från världens alla hörn, men den inhemska mattraditionen är stark. Det är mycket ris, men även goda såser, starka kryddor, lamm- eller nötkött samt nybakat bröd till. I det inhemska köket finns en stor variation av inhemska rätter, de flesta av dem är mycket goda. Ett undantag är när jag fick syn på något som liknande mjuk pepparkaka. Eftersom vi precis hade pratat om det blev jag jättesugen på det och tog ett stort bett. Det visade sig dock vara någon deg fyllt till spetsen med chilikryddor. Jag rusade runt och försökte hitta något vatten som gick att dricka och det tog säkert en halvtimme innan jag hade känsel i käften efter det.

Det sämsta med att resa i Etiopien:

Hygienen, t.ex. toalett, tvätt av händer och matlagning på vissa enkla restauranger. Ta med alkogel och tvätta händerna så ofta du kan för att undvika dålig mage.

Kommunikationerna: Du sitter trångt inpackad och skumpar fram i 30 km/timme. Det gäller att ha tålamod och ha gott om tid.

Pengarna: Många tror att du är stenrik bara för att du är utlänning. En man som gick med min far och pratade om allt mellan himmel och jord i tio minuter ville efter samtalet ha 2 kronor för det.Vi frågade "för vadå?" varpå vi fick svaret "jo, men jag har ju gått och pratat med er!". Vad vi svarade på det lämpar sig inte att skriva här.

Barns status: Barn har oerhört låg status i hela Afrika. De kan bli slagna mitt på öppen gata eller få stenar kastade efter sig för minsta lilla. Det är oerhört påfrestande att se i synnerhet då jag själv arbetar mycket med barn och ungdomar.

Korruption: Som i de stora flertalet länder i tredje världen är det höga korruptionsnivåer. I de flesta drabbar detta vanliga resenärer i begränsad omfattning, värre är det om man ska stanna där längre perioder som t.ex. alla de par vi träffade som var där för att adoptera övergivna och föräldralösa barn.