wooohooooiiii, happy happy faces. Vi har begett oss vidare och kommit till Yosemite park. Igar gjorde vi en liten forsta hike ner till speciella trad. De var tankt att de skulle vara stora men imponerade val inte direkt mig nar jag tanker tillbaka pa traden vbi sag pa victoria iland var dessa ganska sma anda. Det var en bra forsta hike for att kanna pa det lite och jag antar for att JD skulle kunna se lite vad vi gick for. Forst var det bara nerfor och sen uppfor, Jag och debs tog taten och JD blev nog lite imponerad kanske av varan fart eftersom han sa att han skulle foresla Half Dome for morgondagens hike for dem som ville. Det roliga ar att han ar ny giude vi ar hans andra grupp och det ar mkt som han inte sett heller och vill da ocksa gora det. Men overaskande nog eller kanske inte oversaskande eftersom han behover det men han kan mkt om saker och stallen han aldrig varit pa. Det var varierd fart i gruppen saklart men Lilla stackars Joohee var nog inte van att rora sig alls, hon pustade som ett anglok pa vagen ner........Har bytt Talt-roomie och delar numera med debs. Hon ar sa sot och harlig. Man kan se att grupper borjar bildas i gruppen. Vi har nagra som el typ alla utom debs och jag vilket ar skont att hon ar llik mig som dricker varje dag. Vi tycker val inte om ol sa overdrivet mkt och jag tycker det ar skont att inte dricka. man kan vara askalas social anda. Jag umgas mkt med debs, nat, eddi och meg. Nat ar skoj -36 ar men sa ung, vattenkrig och harlig humor, dock ibland liute oforstalig sa hon kan verka hard och man vet inte riktigt hur man ska ta det. Eddi ar helt underbar skoj kille, lutad at andra hallet och kollar in kjillar tillsammans med oss men ger oss tons av komplimanger, hahaha, inte helt fel. Man skojar och skamtar med honom hela tiden och vet att han inte sager nej om man behover lite massage. Anyway tillbaka till min\varan hike.

Vi borjade tidigt pa morgonen, 5kansk. Medan vi vandrade uppt steg solen sakteligen. det var i borjan en snirklande asfalsvag men kanske bara i en tim, gillar inte direkt underlag som det. Det blev mkt stopp under vagen eftersom man ville fota. Jag hade laddat upp big time med 5 liter vatten, Det kandes direkt pa morgonen att det skulle bli en stekande dag, och vara i solen hela tiden behover man mkt pafyll. Det var val egentligen det enda och sa salt, har fortfarande samma begar efter salt nar det ar kokande ute, kanske logiskt. Vi har kommit pa varan team lat for resan, alla kanske inte hanger med pa den men jo den ska det vara, " reasch for the stars ", var ju sa passande att sjunga pa vagen upp och man kunde nastan nudda stjarnorna. Vi anlande till vattenfallet som var forsta stora stoppet dar man fick bestamma om man vill ga ner igen fast en annan vag eller fortsatta upp, var det egentligen en fraga? fortsatta saklart. Vi varndarde pa, slutade med att det var jag, debs, eddi, nat, meg, steffen i taten. Forsok att hanga med steffen, oki han var svettig men 10 steg for mig at tyop 2 for honom. Sag mest ut som om han bara lunkade pa. Vi kom pa varat team namn- " the S-club", det var namnet som fick sitta i hela resan och vi fortsatte vara hiking gruppen utom steffen. Vagen slingrade sig upp och man kunde inte fatta nar man tittade upp att m,an verkligen skulle ga dit vi skulle. Det kunde ju inte vara mojligt. Men vi fortsatte att vandra. Imponerade av Nat, hon har en super form. Hon sjalv tycker att hoin gar sakta men ikke, skulle vara slad om jag hade den skapen nar jag var 36. vi kom till borjan av berget. och trapporna borjade,. varit en hel massa jakla trappoir under vagen;) Nu smallde dem till trippel styrka. Men tempo tempo och man ar snart uppe, kan inte stanna och lata ev mjolksyra komma till ytan. Jag Var forts upp, haha, yabaddabba doooo, trodde jag, kom upp och trodde det var toppen men ikke. Det var ett stracka som var helt och hallet lodratt upp, dar man fick lov att halla i sig i rep pa bada sidorna annars fanns det inte en chans i miljonen du skulle kunnat ta dig upp. Jag vantade pa de andra for att komma upp. Kande mig med ens lite osaker. Inte pa att gora det for upp skulle jag saklart men hur. Jag hade mina snikers och ingen ribning alls pa sulorna under. Jag tycker verkligen inte heller om att ga sa och man tittar ner och man ser avstandet bli storre och storre och hogre. ar ju inte direkt hojd radd men huuuahu. Jag blir svimmel och latt illamaende. Daniel och Cissi kommer ni ihag i vancover nar vi skulle aka ner i cable maskinen? upp gick bra men ner blundade jag hela tiden. Har jag blivit chiken, hmm. Hade Eddi fore mig och debs bakokm mig men som om tiny debs skulle kunna gora natt om jag ramlat eller violle vanda om. Men dom gav ett gott stod. Det hade gatt sa mkt battre om vi inte haft en lang lang ko framfor oss pa vag upp och skalet till det var att tva killar bestammt sig for att anvanda riktiga klattringsutrustning sa det satte fast sig och gick men sen skulle det ju loss vid vaenda pinne och satta fast igen. Det var styrka for armarna som kandes harligt men just att det gick sakta var jobbigt for yrseln. Det ar svart att beskriva vagen upp, men tro mig det var lodratt vinkel i princip. Men antligen uppe och beloningen kom. Inga ord bara wooooooww:)) Vi relaxade ett tag i vinden och fotterna fick aven beloning av att komma ut ur skorna liten stund. Kom pa en affarside, varfor inte sitta dar hela dagarna och ge fot massage till manniskor kommande upp pa toppen, trotta illa luktande fotter. ha de skulle antagligen avlida av min stank. Man sag bergskedjor sa langt ogat nadde med sno pa utan sno, vi hade underbart fint vader med klar bla himmel och stralande sol. Vagen ner var dubbelt sa hal, det var bara armarna som holl kvar fotterna. JD gick fore mig och var ett stor stod. Jag fick mitt nya smeknamn, godzilla for jag gick sa fort eller kanske ska saga gled sa fort. Jag hade rusch i kroppen.

JAG GJORDE DET!! Det var lite skakande men da kandes det annu battre att jag klarat den utmanningen for mitt sinne. jag vill bara skrika det ut och visa hu8r glad jag var. Bilden dar jag hoppar uppe pa half dome ar ganska talande. Vagne ner ar ju pa ett satt lattare men man maste passa sig lite i trapporna ner sa man inte slappnar av sa mkt for da viker sig benen under en. Debs och jag hade tjejsnack, och klankade ner lite pa andra konet, alltid ett noje, hehe. tiden flot och vips var vi vid vattenfallet dar vi tok en relax paus och badade fotterna och dasade i solen. En underbar dag och man kande att man verkligen gjort nagot. Hiken ar beraknad att ta 10-12 timmar ar 16,4 miles lang = ca 30km tror jag det blir. Vi gjorde det pa 8tim. A yeah A yeah.........Ar bara sa tillfreds och lycklig, ler pa utsidan och innsidan:) Helt klart min grej. traffade en kille dagen fore som var guide for en annan grupp, han hade 40% som klarade hiken, alla utom 2gjorde det i varan. Kul att alla nastan fick en chans att se det. Kille fragade aven mig om jag var svenk, jo sa jag, tyckte va;l det, jag sag svensk ut. det ar forsta gg i mitt svenska liv jag fatt hora det. Kanske for att haret borjar bli blondare.....how knows.